Public service och livets orättvisor

"På lokalplanet verkar Svenska Yle bygga ut sin nättjänst i samma form som de finlandssvenska lokaltidningarna. Är detta vettig resursanvändning och det som konsumenterna önskar sig?" frågar sig Henrik Johansson i ( som är verkställande direktör för KSF Media Ab som ger ut Hbl, Borgåbladet, Hangötidningen, Västra Nyland, Östra Nyland och Loviisan Sanomat.) i dagens HBL. Han skriver alltså "Läsarnas brev" i egen tidning. Överhuvudtaget går han hårt åt det faktum att YLE producerar material på webben gratis och att YLE är skattefinansierat. Tyvärr på ett mycket barnsligt "det-är-orättvist sätt".
Kommentarer som: "Yles uppdrag är fortfarande nästan helt odefinierat och kontrollen av bolagets verksamhet är oklar, för att inte säga direkt undermålig.", "Yles verksamhet hotar att snedvrida konkurrensen på mediemarknaden på ett allvarligt sätt om inte dessa frågor får en tillfredsställande lösning.", "Saken blir inte enklare av att Yles finansiering i övriga aktörers ögon är väl frikostig. ", Ännu märkligare är att summan bundits till index, vilket alltså innebär att den kontinuerligt kommer att stiga (många frågar sig därför om Yle anses viktigare än andra samhällstjänster, såsom hälso- och sjukvård och utbildning, som inte åtnjuter denna lyx). Och intrycket är att det är med just dessa tilläggspengar som Yle bygger ut sin verksamhet, lanserar nya tjänster, framför allt på nätet, och därmed hotar snedvrida konkurrensen (ännu mer)." klargör att han tycker att detta är orättvist.

Själv är jag av en lite annan åsikt även om hans poänger nog är saker som bör diskuteras men på ett lite mer vuxet sätt. Jag tycker Public Service handlar om att producera så bra material att övriga mediehus tvingas förbättra sig och höja sin nivå. Då har vi en bra situation. Utan svenska.yle.fi och det utvecklingsarbete de gjort för att producera en fin produkt hade det inte funnits nåt skäl för de finlandssvenska tidningarna att förnya sig. Är man ensam är man ju ändå bäst. Hade vi utan dem haft något modernt material överhuvudtaget? T.ex. nämnda hbl.fi har ju gjort fina framsteg den senaste tiden. Speciellt deras strategi att ge allt e-material på köpet åt alla prenumeranter är en bra modell. Däremot har YLE en fördel som sällan nämns. De är inte fast i gamla koncept. YLE har ingen gammal papperstidning som äter resurser på alla sätt. Det om nåt är en fördel. Tänk på den saken HBL och andra. Kolla in varför YLE:s webb fungerar så bra och dra nytta av varandra. Stödköp av tidningar är inget som kunder sysslar med. Ni måste helt enkelt erbjuda nåt som ingen annan har eller åtminstone ge det ni har på ett bättre sätt. Då klarar ni er fint. Att gnälla på att det är orättvist tar er ingenstans.


Artikeln finns i sin helhet på hbl.fi men kräver tyvärr inloggning.

Upphovsrätt och medborgarinitiativ

I tisdags tog tiden slut för det medborgarinitiativ som strävar till en modernisering av upphovsrättslagen slut. Efter en stark slutspurt samlades de behövliga 50 000 underskrifterna ihop med en liten säkerhetsmarginal. Personligen trodde jag att detta inte skulle lyckas eftersom det inte handlar om någon enkel ja/nej fråga. Jag är ibland glad att ha fel.

En artikel i Västra Nyland tog dock ner mitt humör. Finns många andra med mer positiv vinkling men den här visar ganska långt problemet med både upphovsrätt och medborgarinitiativ.

Här konstaterar Raija Vahasalo, ordf. för riksdagens kulturutskott, kort och gott att hon inte bekantat sig med initiativet men det kommer nog inte att leda nån vart för producenter av material ska få betalt för sitt arbete. Vad är det för idé med dessa initiativ om de som ska behandla dem förhåller sig så här? Låt vara att hon kanske har rätt. Troligtvis kommer de starka upphovsrättslobbarna att övertyga att så ska det vara och ingen förändring sker. Hoppas jag har fel igen. Om inte så vore ju en öppen diskussion en bra början till förändring. Redan det vore en positiv effekt av detta initiativ.

För nu är det ju så att lagar stiftas för alla. De är inte till för att skydda en viss grupps intressen utan ska driva samhällets bästa. Tanken är inte att säkra inkomster för en grupp människor eller företag utan att se till att det finns möjlighet för kulturproduktion. Upphovsrätten gäller inte bara det som producerats kommersiellt. Här ingår förstås en dräglig inkomst för producenten men om lagarna som nu hindrar konsumtion bör de ses över. För att det ska lyckad bör alla parter ha ett rätt öppet sinne i diskussionerna. För det gäller inte så mycket oss som det gäller kommande generationer. Redan nu ges många böcker inte ut eftersom det inte lönar sig för förlagen? Är det i författarens eller läsarens intresse?