MMP presentationer

Presentationerna från My Media Playground 2013 finns nu publicerade på http://www.slideshare.net/Mediakasvatusseura/

My Media Playground, dag 2

Även denna dag var det mycket statistik. Inte heller nu försöker jag återge allt utan detta är mera mina egna reflektioner och minnesanteckningar.

Digital literacies and the myth of digital natives
PhD Reijo Kupiainen, Adjunct Professor (Media Education) Norwegian University of Science 
and Technology (NTNU), Professor (Theory of Visual Culture) Aalto University, Finland 





Svårt att mäta användning eftersom det finns många funktioner i samma apparat   Man vet att man använder den ja, men till vad?
Tydligen hänvisar "Digitala nativer "till ett uttryck som syftade på barn i slutet på 80, början på 90-talet,
Dessa anses ha en annan lärstil, kräver nya sätt att lära ur, pekar på en homogen grupp av ungdomar som talar ett eget tekniskt språk. Finns förstås inte "en generation" eftersom folk är olika.
Invånare och besökare vore kanske ett bättre uttryck. De senare använder internet men ganska passivt. De tidigare skapar profiler, avatarer och deltar aktivt.
För första gången använder ungdomar spetsteknologin mer än vuxna. men är det verkligen så att alla ungdomar använder och producerar?
9-10 åringar undersökts. (2010)
100% använder till skola, och lek i europa. (Inte i Finland.Här kommer skola först 3:a).
50% tittar på videoklipp
40 % direktmeddelanden, sociala medier, e-mail läser nyheter
35%  spelar tillsammans med andra, laddar ner musik, dela bilder eller annat material
< 20%  besöka chatrum, fildelar, skapa avatars, bloggar

Så riktigt så produktiva är nog inte alla.

Däremot borde mediaundervisning  fokusera på produktion av media inte bara på konsumtion. Barn vill visa upp vad de gjort, vuxna inte så mycket. Orkar/vill/tittar vi verkligen när de vill förevisa?
Det att man leker och skapar i ett.nåt att ta tillvara.
Kommer ungdomar att våga leka som vuxna?Viiktigt i en värld där man hela tiden måste kunna lära sig nya saker.

Commentary
Associate Professor in Media Studies Pille Pruulmann-Vengerfeldt, Institute of Journalism 
and Communication, University of Tartu, Estonia  

Presenterar sig som en riktig digital nativ. Som 15 åring  med i Multi User Dungeon. Övertalade mamman att det var bra för engelskan (låter som ett bekant argument ännu i dag.)
Hon har undersökt vad vuxna gör. Myt att använder man internet har man genast nytta av det. All har olika användarändamål. Unga behöver hjälp med att förstå dessa olika sätt. Myten att de kan i kombination med vuxna som inte "kan"/vågar kan vara problematisk. Leder till en värld där vimed fantastisk teknik producerar bara "katt-videon"?


Evaluating educational resources, projects and practices
Insafe - striving for a better internet. Coordinator, Senior advisor Janice Richardson, Insafe 
network, Belgium 

http://www.saferinternet.org/

Mycket koncentrerat på olika faror trots att man ofta påpekade att det lönar sig att stöda det kreativa och positiva. Stämmer. Alla vet att barn och inga i det stora hela föredrar skapande framför destruktivitet. Låter bara lite konstigt då man använder frihet och förbud i samma mening.
Intressant att man kommit till att föräldrar vill ha materialet i tryckt format. Hur kan man ta till sig och bedöma material o "online" i "off-lineformat". Eller följer man bara bokstavligen det som står där?

Impact assessment – basics steps and examples . Project manager Gudberg Jonsson, Insafe 
network Iceland

Verkar som det är viktigt för finansiärerna av dessa projekt att få bevis för att de har önskad effekt. Kan vara problematiskt om beställaren därför påverkar innehållet. Nu är 75 % av finansieringen från EU och resten från regeringen. Kunde varit mer betryggande om man inte vetat hurudan arme av lobbare t.ex."upphovsrättsmaffian"  har som påverkar EU och att isländska regeringen försöker blockera halva internet för att komma åt porr .
De hade haft problem med ett material från upphovsrättsorganisationen. Det hade inte haft ett begripligt format. Därför rekommenderade de att inte ta in sånt material även om det är gratis. Jag håller med men anser att man inte överhuvudtaget ska låta en sida av en sak föra egen talan i sånt här material. Allt material bör visa en neutral helhet.
Kanske dessa faktorer i kombination med kravet på mätbarhet försämrar ett annars bra projekt?

Media education in Finnish public libraries: mapping the field and building sustained 
practice. Researcher, Project planner Mika Mustikkamäki, Finnish Library Association, 
Finland 
Mera undersökningar och statistik. Frågar vi för mycket och gör för lite? Vi vet att 16 % av biblioteken har en samarbetsplan med skolor. Dock vet ingen vad det innebär i praktiken. Vad gör de? Vet vi ens vad vi menar med "Mediafostran"?

Mediaeducation.fi - a window to the recources and innovations in Finnish media 
education. Coordinator Anniina Lundvall, Finnish Society on Media Education, Finland 

http://sv.mediakasvatus.fi/node/5567


A child's growth in the mediated world
Part of the picture - media education in early childhood education.  Senior advisor Saara 
Pääjärvi, Finnish Centre for Media Education and Audiovisual Media, Finland 


Bra poäng att saker som inte är kopplade till den dagliga verksamheten inte blir av. Då är det ju bara "en av dessa saker som är inne nu".
Skolning blir bara för de redan frälsta om det sker på individbasis. Alla lärare behöver kunskap eftersom alla elever lever i en media värld Mediaskolning är inte en serie lektioner. Det är att uppfostra ett barn til en meidiakunnig vuxen. Speciellt med förskolor och dagisar att man möter föräldrar varje dag. Ger en stor fördel i samarbetet jämfört med senare år i skolan.
Man kan inte säga åt föräldrar vad de ska göra och hur de ska vara föräldrar. Då låser bara sig situationen.
Eftersom det är så stort ämne, hitta ditt eget sätt. Om alla gör lite blir det en helhet, Finns ingen  one-size-fits-all-lösing.
Viktigt att kombinera skolningar och "workbased learning". Ingen lär sig detta på en eller ens några skolningar. Bör var en löpande process.
Intressant fråga till sist: Vad och hur mycket behöver varje utbildare? Det är ju inte det enda de har att göra.

Media education in early childhood education - Current situation and developmental 
issues in the City of Espoo. Early education specialist Varpu Ojala, City of Espoo, Finland


Vad om dagisarna hade utrustning?
Nu har de skaffat Opit, Lite interaktiva tavlor, datorer och pekdatorer. I princip är alla positivt inställd men använder bara färdigt material ännu, Inte färdiga att producera eget. Inte heller riktigt klart vad de i praktiken gjort och hur de använt tekniken  men utredning på gång.

Media education in formal education. Executive Director Minna Riikka Järvinen, The Centre 
for School Clubs, Finland 

Media education in formal education from Minna Riikka Järvinen

Alla presentationer borde så småningom finnas på webben.

My Media Playground, dag 1

Hat tillbringar dagen på My Media Playground 2013. Presentationer kommer så småningom upp på mediaeducation.fi så försöker inte återge dem i sin helhet utan detta är bara några tankar och reflektioner. Önskvärt vore att presentationerna skulle finnas tillgängliga före  framträdandet. Skulle minska antalet kamerablixtar ordentligt tror jag.
Först upp var delen:

Play, creativity and digital cultures
Professor of Education, PhD Jackie Marsh, University of Sheffield, UK

Inte direkt nåt nytt men en del poänger. Har aldrig tänkt på att det att eftersom det i de flesta spel finns möjlighet att spela gratis på en grundläggande nivå men även möjlighet att köpa saker så sätter det barn med olika ekonomisk bakgrund i olika situationer. Vem har råd med finare jacka på sin avatar? Visserligen kan man vanligtvis spela sig fram till samma nivå. Kanske nåt att tänka på då vi får för oss att begränsa speltiden för våra barn. Inget nytt fenomen alltså men den analoga lekparken har nu fått en förlängning i P2P-nätverken. Intressant var även att det tydligen inte spelar nån större roll för den analoga leken om man deltar i on-line delen eller inte. Även om barn ofta hämtr inspiration för sina lekar från tv eller spel så är de duktiga på att förmedla och berättar helt enkelt för den som inte vet vad det går ut på. Däremot är man negativt inställd till att ta med den som beter sig illa i lekparken i on-line spelen.
På samma sätt är det som ibland kallas "appgapp" inget nytt fenomen. De som har råd med bättre utrustning har en fördel. Överlag har undervisningen en del utmaningar och möjligheter. Eleverna lär ju sig inte allt på egen hand. Marsh såg "påklädbara" apparater som en möjlighet. T.ex. Google gogles. Överlag en större integration mellan on- och offlinevärlden.

Ett par intressanta adresser kom fram. www.digitalfutures.org/ och www.bl.uk/

Postdoctoral Researcher Marjaana Kangas, University of Helsinki, Finland kommenterade och lyfte fran just detta med formellt och informellt lärande och att det som tidigare var individuellt lärande nu går mot ett mer socialt sammarbetsinriktat lärande. För att detta ska fungera är det viktigt att läraren förstår hur de unga fungerar och tänker.

Nästa punkt var
Funny videos, angry birds and super models - Recent results on children's media
use in the Nordic countries
Supermodels and G.I. Joes go digital. Gender differences in children’s media use according
to the Children’s Media Barometer  -studies. Researcher, PhD Annikka Suoninen, University
of Jyväskylä, Finland

Visade att det finns en skillnad i vilken ålder pojkar och flickor börjar använda internet. Denna försvinner i skolåldern men användningen skiljer sig även efter det. Eftersom det även visade sig att användningen i unga år sker tillsammans med föräldrar så drar jag slutsatsen att föräldrarnas inflytande är orsaken till detta. AMn behandlar tydligen pojkar och flickor olika även på detta område.

Children's Media Barometer

Parental Questionnaire 2012. Director, PhD Leo Pekkala, Finnish Centre for Media Education
and Audiovisual Media, Finland
Kids & media - current trends in Swedish children's media use. Research officer Ulf Dalquist,
Swedish Media Council, Sweden Children and Youth - Experienced Users at Risk? Findings from a new study on Children's

93% av de vuxna svarande i den undersökningen var kvinnor/mammor. Talande är att mindre än hälften av femteklassister trodde att deras föräldrar var intresserade av deras mediekonsumtion medan betydligt fler föräldrar sade sig vara det. Visar att man inte riktigt når varandra alla gånger. Föräldrarna ansåg sig till stor del ha tillräckliga kunskaper som de fått på nätet, i tidningar och så använder de sunt förnuft. Här tror jag problemet ligger. Sunt förnuft är bra i många fall men kan leda till att man tolkar information så som man "vet" att det är. Många gånger utan att ha insett att världen inte ser ut så idag som den gjorde då vi lade till med dessa åsikter.

Media Use and Experiences in Norway. Are the high competent children also experiencing
real threats online. Senior advisor Stian Lindbøl, Medietilsynet, Norway

Mycket statistik. Precis som i de tidigare. Ok. Nu vet vi att barn använder Internet och har telefoner. Ska vi nu börja fundera på vad det betyder i verkligheten och vilka möjligheter det ger.Inte bara tänka på begränsningar, orättvisor och faror.


Efter lunch valde jag gruppen
Families and media. Chair: PhD, Senior planning officer of media education Satu
Valkonen, Mannerheim League for Child Welfare, Finland

Uppfriskande att man här berättade hur man gjort undersökningen. Bra att veta att intervjuerna med sexåringar var gjorda 2003. Tänkvärt att samma ålders barn inte har samma medievanor och därför inte kan behandlas som en enhetlig grupp. Gäller säkert alla andra också.
I dessa intervjuer kom det fram att 80% av barnen blivit rädda av vad de sett på tv. 40% av föräldrarna sade  att deras barn aldrig sett nåt som skrämt dem. Lite som med det sunda förnuftet tidigaer. Ibland har man rätt, ibland är man ute och cyklar.

Instilling News Consumption at Home. PhD, Dr. Michal Alon-Tirosh, The Max Stern Yezreel 
Valley College (YVC), and Tel-Aviv University, Israel

Barn och nyheter. Intressant med en synvinkel från en vardag som skiljer sig från vår. Hur dra gränsen. Man vill att barn ska veta vad som händer men inte se skrämmande saker i nyheterna.

Adults on the playground: shaperons, playmates or drama directors? PhD, research fellow 
Kadri Ugur, Institute of Journalism and Communication, University of Tartu, Estonia
 A role of the family in the media education of the preschool children in Poland: a case 
study of Lodz. Ph.D., lecturer Agata Walczak-Niewiadomska, Chair of Library and Information 
Science at University of Lodz, Poland & Ph.D. candidate Ewelina Makowska, University of 
Lodz, Poland

Började med ett bra exempel på hur tider förändras. Om du för trettio år sedan börjat alla telefonsamtal med "Var är du?" hade nog nån sytt in dig i ett madrasserat rum ganska snart.
Bra poäng att ungdomar lär sig snabbare än vuxna som är mer oroliga och försiktiga. Barns säkerhet är en politiskt het sak som gör att de råd som ges inte alltid baserar sig på fakta. (Sunda förnuftet spökar igen?) Ungdomar använder som bekant internet som en lekplats för rollspel. Testar vilka reaktioner olika beteenden ger. Även sexuella roller testas. Ungdomar hänger ganska bra med och förstår koderna och spelets regler medan vuxna kanske missförstår och tar det allt för bokstavligt. KLAn leda till "Det var ju bara skoj-situationer".
Vuxnas roll på internet kom på tal. Ska man vara ett "förkläde" och övervaka barnet och ingripa då man anser beteendet olämpligt? En "drama director" som försöker försöker styra förloppet enligt vad man anser vara barnets intresse? En lekkamrat som deltar på samma villkor. Man är bara lite större? (Denna person upplevs som ganska creapy av ungdomar.) Föräldrars svårighet att veta hur man ska vara ger en osäkerhet, Detta i kombination att man inte behärskar mediet lika bra gör i värsta fall att man inte agerar alls vilket kan ge barnet en känsla av att bli övergiven.En vuxen som inte vet hur den ska vara låter i värsta fall bli att ens prata om saken.

Några bar exempel på icke dömande diskussionsöppnare. Fundera på skillnaden i dessa meningar:

Det är ju trots allt frågan om vanligt föräldraskap. Livet har bara fått en uppdaterad förpackning.
Hur uppfostra vi  barn som kan klara sig på den nya lekplatsen. Barn vill inte ha bort föräldrar från lekplatsen utan vill att de förstår.

Till sist en studie från polen
A role of the family in the media education of the preschool children in Poland: a case 
study of Lodz. Ph.D., lecturer Agata Walczak-Niewiadomska, Chair of Library and Information 
Science at University of Lodz, Poland & Ph.D. candidate Ewelina Makowska, University of 
Lodz, Poland

Samma utmaningar tycks möta föräldrar, vuxna och barn i olika delar av världen. Bara liet olika omständigheter gör att detaljerna varierar,
www.necio.pl för den som kan polska