Lars-Erik Nilsson har i sin avhandling ”But Can’t You See They are Lying, Student Moral Positions and Ethical Practices in the Wake of Tehnological Change”
bekantat sig med studerandes förklaringar inför högskolornas disciplinnämnder när de misstänks för fusk. Tekniska problem, tidsbrist och en pressad social situation samt okunskap om vilka regler som gäller och argumentet att man faktiskt är på högskolan för att lära sig hur vetenskapliga texter bör utformas är tydligen de vanligaste.
Jag sitter själv och skriver detta inlägg genom den sociala webbläsaren Flock. När man jobbar på det sättet och med dessa verktyg där allt material är tillgängligt genom en enkel "drag n drop" så kan jag förstå att frestelsen är stor att plocka in det material man har rakt framför näsan. Jag kan till och med förstå att man av gammal vana gör detta när man skriver egna vetenskapliga artiklar.
Problemet är väl närmast att man i undervisningen idag tar in "nya" arbetsätt men fortfarande har kvar en misstänksamhet mot de samma enligt logiken att användningen av Internet och IT leder till plagiering och försämrad inlärning. Denna blandning gör att studerande egentligen aldrig lär sig var gränserna går utan den blir oklar genom hela studielivet.
För arbetet man sätter sitt namn på är nog säkert i de flesta fall ens eget, även om materialet det består av skapats av nån annan, eller?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar