Stulen nätidentitet

I dagens tidning kan vi läsa om falska identiteter som skapats på IRC-gallerian med hjälp av stulna bilder från Facebook. Denna profil har sedan använts för att skicka kränkande meddelanden i annan persons namn.
Som sig bör har detta polisanmälts och polisen säger sig också ta såna anmälningar på allvar. Hoppas det verkligen är så för det är på tiden att alla säger ifrån att sånt här beteende inte är acceptabelt. Även berörda comunitys kunde gärna ta sitt ansvar i dessa fall och inte bra plocka bort anmälda profiler och sidor. Bilderna från Facebooken ägs ju av Facebook efter att de publicerats där. De har alltså stulits därifrån och mot alla regler publicerats på IRC-gallerian. (Man kan ju inte ha rätt att publicera stulna bilder eftersom man vid publicerandet godkänner att bilderna är ens egnea eller att man har tillstånd?) I detta fall borde det ju inte vara speciellt svårt för dem att bevisa att så har skett om man samarbetar lite.
Vore på sin tid att också dessa nätgemenskaper visar att sånt här beteende inte accepteras. Kanske den signalen bättre skulle gå hem hos individer som fått för sig att man kan bete sig hur som helst bara för att man rör sig på nätet.

Tid på Internet

Hem och Skola kom ut med statistik insamlat från skolbarn.fi om hur mycket tid föräldrar tror deras barn använder på Internet. Kurvan skiljer sig inte så mycket som den i undersökningen om hur många som använder Internet som gjordes av WII i slutet på förra året.
Det intressanta är väl ända egentligen till vad tiden används. Detta blir ju lätt en definitionsfråga. Som bra exempel kan tas det inslag som fanns i dagens TV-nytt. Inslaget filmades delvis i vår datasal under en lunchrast och speakades in som "Elever som fördriver tiden i datasalen" samtidigt som skärmarna tydligt visade att det eleverna jobbade med var informationsökning, presentationer och texter. Det är knappast detta som barn och ungdomar fördriver tiden med?
Hur räknar man egetligen tiden för Internetanvändning? Om jag tänker på egen användning så är jag "på Internet" om jag Skypar med någon? Borde den tiden begränsas på något sätt så att jag istället talar i telefon en del av tiden? Borde man på samma sätt begränsa tiden för annan kommunikation så att man inte får använda forum på Internet utan måste göra samma sak på andra sätt? Eller borde vi ta det på samma sätt som t.ex. tv-tittande? Se på det som är någon poäng med att se, det kan vara lärorikt, underhållande eller vad som helst men skippa slötittandet där man bara degar framför tv:n av gammal vana?
Om man omvandlar tidsanvändning och ändamål till aktiviteter som också personer med mindre nätvana kan identifiera sig med så är det lättare att använda sunt förnuft.
Samma kunde gälla lagen om grooming som tydligen jobbas fram i Finland som bäst. Visst är det bra att samhället visar att detta inte är acceptabelt men risken finns ju att nån på allvar tror att man kan lagstifta bort detta problem och sedan inte behöva göra mer åt saken. Hur skulle det lyckas nu om det inte lyckats förr?

Material för föräldrar på och om Internet

Surfar runt inför kvällens föräldradiskussion om "Internet" och har än en gång konstaterat följande. Det finns en massa material på webben riktat till föräldrar och andra vuxna. Bl.a:

• Mannerheimin Lastensuojeluliitto: Viisaasti verkossa
• Nuorten netiketti eli sopivan nettikäytöksen opas
• Euroopan komission nettiturvaohjelma
• Informationssakerhetsskolan
• Surfa Lugnt

Samma gäller information om spel, eller egentligen vad som helst. T.ex.:

• WoW
• Travian
• HabboHotell
• BitTorrent
• PiratBay

Detta är bara ett fåtal, slumpmässigt utvalda. (Jag påstår inte att dessa är de bästa eller att jag ens bekantat mig dess mer med dem). Min tanke är dock denna. Materialet finns nog där. Dessa informativa sidor har dock en tendens att bara fungera som gör / gör inte listor som du bara kan dra nytta av om du har en, åtminstone liten, aning om hur det sociala livet på webben fungerar. Om man baserar sina åsikter enbart på dessa källor kan man bara skapa regler som inte egentligen har nån förankring i verkligheten.

Två tips för att undvika detta:

1. Ge dig ut på den sociala webben. (Det är dessutom skoj)
2. Diskutera med barn/ungdomar. Egna eller andras. De är födda i den här världen och ypperliga guider för imigranter och gäster som de flesta i min generation och uppåt är.

Ses på Facebook:en?

Wo ist Klaus?

Funderade lite på material till en föräldradiskussion angående Internet-användning och kom att tänka på det här klippet. Tycker det är en ganska bra illustration. Faror finns i alla former av världar, skydda dina barn. Problemet är ju som vanligt hur. Du kan inte förneka farorna bara för att du inte förstår omgivningen där de finns. Du kan inte heller skärma av barnen från den omgivningen eftersom de förr eller senare måste möte den i alla fall (med alla faror).
Så kort sagt är väl det enda du kan göra att inse att faror finns och skapa en miljö där barn vet, eller kan ta reda på, vad göra då hon står inför dem.

Skolbarn.fi

Skolbarn.fi är en ny sajt för föräldrar som enligt planerna torde öppna i februari. Redan nu kan man gå in och svara på undersökningen om hur mycket tid barn använder på Internet.
Kan vara intressant att se hur svarena ligger i förhållande till World Internet Institutes undersökning som jag hänvisade till i mitt senaste inlägg.

Risker på nätet överdrivna

En intressant artikel Report Calls Online Threats to Children Overblown samt undersökning som är skäl att återkomma inom kort.

Netissä Kasvaneet

Tittade i efterhand på Silminnäkijäs program Netissä Kasvaneet. Tyvärr var programmet inköpt från USA vilket gör att vissa saker inte verkar riktigt relevanta.
Denna typ av program har ju kommit så gott som varje vecka på senare tid så något riktigt nytt gav det kanske inte. Ibland funderar man om det är nån ide att producera program i den här stilen. De är förkorta och ytliga för att ge den oinsatte nånting medan de som lite hängt med torde få ut betydligt mer av att föra en diskussion med vilken grupp ungdomar som helst.
Men i brist på annat kan det vara på sin plats att ta en titt så länge programmet finns kvar på nätet. Som grund för diskussion fungerar det delvis riktigt bra.