tisdag 27 november 2012

Läroplan på kommentarrunda

Jag tittade på utkastet till den nya läroplanen som vem som helst kan kommentera. En bra idé. Tyvärr är jag en alldeles för praktiskt inriktad person för att kunna bidra. Tycker det som står där låter bra men därifrån till nåt konkret är det ganska långt. Ibland tror jag att läroplan är ett alldeles för långsamt styrsätt. Innan den hinner få någon effekt är det dags för nästa. I grundskolan tar det väl nio år innan man ser hur det utfaller? Dessutom vore det intressant att göra en enkät där man undersökte hur stor del av lärarna som verkligen sätter sig in i vad där står och vad det betyder. Eftersom IT:n ligger mig närmast blir detta ganska konkret. Fina ord och bra planer men inget eget ämne, finns inga läromedel så det hör liksom  inte till någon. (Ja, jag tror fortfarande att läromedlen styr undervisningen mer än läroplanen.) Hur som helst en bra idé att låta folk kommentera, bra med en läroplan som visar vägen men det kräver nog mer för att att lärarna ska överge OH-pedagogiken. Dels utrustning men även andra förändringar i tänkandet. Den delen får vi nog ta på oss själva att få till stånd.
Ibland tror jag problemet är det samma som med de föräldraråd jag lite nu som då motsätter mig. T.ex. idag på Helsingin Sanomat. I princip bra men sen kommer det vanliga. Sätt datorn mitt i rummet, låt dem inte ha smartphones och övervaka era barn  men skapa en förtroendeingivande atmostfär så barnen vänder sig till er då nåt händer. (Nej, dessa går nog inte att kombinera. Antingen förtroende från båda sidor eller inte blir det.) I skolan är det lite samma. Telefoner ska vara avstängda, håller borta från Facebook, bedöm enligt enskilda prestationer men jobba med moderna metoder på ett naturligt sätt. Även detta en omöjlig kombination.
Hur som helst. Fram till den 5.12 kan du säga din åsikt på http://www.oph.fi/lp2016/utkast_till_grunderna_for_laroplanen


fredag 23 november 2012

Se barnen i ögonen...

...inte på skärmen.
Lyssnade på ett kort inlägg om nätanvändning på P4 igår. Programledaren fick till det ganska bra, "Se barnen i ögonen, inte på skärmen". Just så är det. Fokusera inte på tid eller allmänna råd. Se hur ditt barn mår. Alla är olika. Tror detta får bli rubriken på morgondagens föreläsning på Munksnäs lågstadieskola.

torsdag 22 november 2012

Chisu-gate

Måste skriva några rader om Chisu-skandalen fast jag egentligen är fel person. Jag är ju inte speciellt intresserad av musik. Så lite intresserad att jag faktiskt drar in en del till dessa organisationer. Ja, föreningar. Upphovsrättens informations- och övervakningscentral (TTVK) är en registrerad förening och ingen myndighet. 
Pengar får de in på mig eftersom jag betalar straffskatt på alla hårdskivor och liknande jag köper. Jag kunde ju spara musik på dem.  Om inte skivorna vore kopieringsskyddade men vad gör det att jag inte har laglig rätt att göra det jag betalar straffskatten för, jag är ju ingen musikvän. Lika lite gör det väl något att Kopiosto har rätt att ta in pengar på allt material jag publicerar på webben om det används i undervisningen i våra skolor. Åtminstone om jag glömmer att sätta ut en CC-licens.
Pappan i historien är nog lite ute på tunn is med sin förklaring. Att "googla" låtarna för att lyssna först och råka ladda ner några torrent-filer, som den 9-åriga dottern gjort på pappas hastiga inrådan låter inte riktigt  rätt eller logiskt. Kanske det vore bättre att ha "YouTubat" dem som Vilkkumaa föreslog.(Trevligt av henne att rekomendera lagliga och fungerande allternativ som artister gillar att man gör förresten.)
Allt detta till trots måste jag ställa mig tveksam till följande delar. 
  • Att  denna förening skickar ut kravbrev med hjälp av sina jurister med innehåller "Betala och skriv under tystnadslöfte eller så ses vi i rätten" är skrämmande. Speciellt tystnadsdelen. Varför detta tystnadskrav?
  • Husrannsakan för en nedladdad skiva? Stjäl jag den i butiken är det väl på sin höjd snatteri. Knappast når som polisen gör hembesök för. Hur kommer det sig att våra rättigheter kan åsidosättas hur som helt då dessa föreninga är inblandade? (Nej, informationen på TTVK:s webbsida är inte korrekt. När du laddar ner torrent-filer behöver du inte sprida dem vidare. En moralisk oväsentlig men juridiskt viktig detalj. Informationen d är är även i övrigt mycket vinklad till deras fördel. Kanske ni ska tänka för två ggr innan man ber deras föreläsare till skolor.) Vi har länge försökt lära folk att samma regler gäller på nätet som annars. I detta fall blir det rätt svårt.
  • Ska föreningar idka nätspaning (utlagt på nåt företag som man inte berättar vilket eller hur de gör) och "polisiär" verksamhet? Kanske även lokala ungdomsföreningen borde få lite större befogenheter? Nej, jag vet. De idkar inte själva polisiär verksamhet men hur kommer det sig att polisen springer deras ärenden när de annars är underbemannade?
  • Varför finns det inte en neutral organisation som sköter dessa saker om de är så viktiga?

Missförstå mig inte. Vill en föråldrad industri sälja trähjul långt efter gummihjulets uppfinnande och köra sig i konkurrs så är det deras rättigheter. Vill professionella förare hålla fast vid dessa förändringsovilliga dinusaurier så har de även denna rätt. Fel blir det när lagen börjar skydda  dessa industrier genom att trakassera alla som försöker få tag i gummihjul. För att inte tala om dem som är galna nog att försöka producera dem.

söndag 18 november 2012

Bluff och spam

Även om jag kritiserat många föräldraråd och liknande som förlegade finns det ett bra råd som jag önskar att folk kom ihåg från e-posttiden. "Om det verkar för bra att vara sant är det vanligtvis det också". Nu senast Citymarketbluffen där en falsk reklamkampanj fiskar efter folks telefonnummer och andra uppgifter. Jag har haft många liknande i min Facebook-feed under lång tid. Problemet med detta råd är ju att vi inte vill följa det. Vi vill ju så gärna tro att vi ska få 1000€ för att vi klickar på gilla. Skulle vi inte vara naiva på det sättet skulle ingen väl spela på Lotto?
Dessutom sprids det från våra "vänner". Antingen medvetet eller omedvetet. Det att våra "gillningar" utnyttjas i Facebook reklamer kan ju vara lätt konfunderande. För att inte tala om att vi uppmanas "gilla och dela" vidare även av små helt legitima affärer och organisationer. I de fallet är väl det enda olagliga att det bryter mot Fb:s användaravtal men i övrigt bara ett billigt sätt att sprida sin reklam. Kort sagt kan man nu sprida det som i e-posten kallas spam utan teknisk kunskap. Lite påminner det mig om den gamla historien om"Ole Hacker", den tekniskt okunniga hackern som inte kunde koda virus och istället skrev mail där han bad oss gå in på C / System Files och radera valfritt antal filer...
Hur skulle det vara om vi alla lite funderade efter? Användarna tänker efter hur detta fungerar och vad vi egentligen klickar på. Upprätthållaren tänker efter hur de utnyttjar vår information i reklam. Legitima affärer tänker efter hur de spammar, eller inte spammar, sin omgivning. Om inte annat så skulle min Facebook-feed ha mycket mindre användargenererad spam och andra användare skulle slippa få överraskande telefonräkningar. Låter bra i mina öron men nu ska kan jag inte skriva mer för ska lämna  in min Lotto-rad. För kanske just den här gången...

onsdag 14 november 2012

Föräldraråd (igen...)

Har tidigare på mina föreläsningar och på denna blogg uppmanat folk att ta "föräldraråd" om Internet med en nypa salt. Den delen har med tiden fallit bort eftersom jag trott att behovet försvunnit. Tydligen har jag inte haft helt rätt eftersom inslag som "Så håller du farorna borta från ditt barn på Internet" fortfarande tycks dyka upp. Intressant hur folk i sak kan ha rätt men komma till så konstiga slutsatser.  Att man får det att låta som de värsta situationerna man kan tänka sig händer hela tiden skrämmer bara upp folk.
Trodde verkligen inte att man kom med dessa övervakningsråd mera. Inte heller att man t.ex. ska förbjuda folk att lägga ut bilder. Dessa ges bara ur vuxnas perspektiv för att dämpa deras oro. Faran är att man skapar en miljö där ungdomar inte kan leva utan att bryta mot vuxnas regler och att de kränks med övervakning. I denna omgivningen är dett inte lätt att komma till föräldrar för råd eller hjälp när det behövs.
Ta bara det urgamla rådet med att "Ha datorn mitt i rummet". Hur känner du dig på jobbet om någon står och kikar dig över axeln hela tiden? Känns det bra eftersom du vet om det?

Nej, blir nog en slide om detta imorgon då det är föreläsningsdags i Mårtensdals skola.

tisdag 13 november 2012

Att tidsbegränsa barns användande av internet löser inte problemet

"Att tidsbegränsa barns användande av internet löser inte problemet"
(Pressmeddelande från Umeå universitet)

Mänga vuxna oroar sig för att deras barn använder Internet för mycket. Läs denna,  Ca 1% ligger i riskzonen enligt undersökningen. Dessa uppger sig även ha andra problem som inverkar på deras beteende.

"När det gäller att förebygga problematisk internetanvändning rekommenderar EU Kids Online att föräldrar engagerar sig i sina barns internetanvändning genom att stötta och diskutera. Kanske särskilt när barnen har blivit upprörda över något, men även i vardagssituationer. Elza Dunkels, Umeå universitet, kommenterar resultaten:
– Vi vet idag att det bästa sättet att stötta barn är att hålla kommunikationskanalen mellan barn och vuxna öppen. Det är alltså viktigt att inte fördöma och kritisera utan vara genuint intresserad av barnens nätanvändning. När föräldrar och barn kan prata öppet om dessa frågor är chansen större att den tid barnen spenderar på nätet hjälper dem att utveckla ett hälsosamt förhållningssätt till internetanvändning."

Tillägg: http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/fel-rad-till-foraldrar-om-internetanvandande
 

Läsplattor i gymnasiet

Tittade på ett avsnitt av Närbild där en kort del handlade om " Läsplattorna blir en del av gymnasieundervisningen." (från ca, 6 min). Nu var detta ett mycket kort och ytligt inslag så gav kanske inte en rättvis bild av hur ett gymnasium försett första årets elever med pekdatorer. Men för diskussionens skull säger vi att det är precis så här som det är.
För det första pratade man uteslutande om läsplattor. Läsplattor läser man böcker på. Benämningen gör inte de pekdatorer /surfplattor man använde rättvisa. Kanske det säger en del om inställningen och planeringen också. Om det är så att elever inte använder dem dess mer till studierna spontant har nåt gått fel. De som intervjuas verkar bara komma på anteckningar som användningsområde. Har de fått någon handledning eller har man fallit i fällan och trott på myten om "digitala nativer" som kan allt? Om man fortsätter med undervisningen på samma sätt som tidigare så kommer man inte att ha större nytta av ny utrustning. Om man som i inslaget måste få lov att använda dem på lektionen (?) och sedan använder av läraren gjort material i en sluten omgivning (Moodle) så är det väl bara en digitalisering av den gamla lärarledda undervisningen? Samma gamla tankesätt att kunskapen finns inne i skolhuset och bör skyddas av väggar. Var är nytänkandet? För det måste väl vara det som är slutmålet?
Tyvärr är det ofta så med dessa av Utbildningsministeriet sponsrade projekt. Den som söker för rätt ändamål (pekdatorer är inne just nu) får pengar. Slutresultatet är vanligtvis det samma som vi andra konstaterat med nollbudget. Vore det inte bättre att använda pengarna till att utarbeta nåt genomtänkt som kan användas av många? Nu går pengarna till  utrustning och lite testande. Har inte skolan finansiering för längre tid blir det ingen kontinuitet så den delen borde vara klar från början och då kan man även ta startkostnaderna från den budgeten. Istället för att köpa pekdatorer lite här och där kunde man skapa läroböcker för dem eller utbilda folk i hur man verkligen använder dem för att skapa en modern lärmiljö och ge dem möjligheten att föra det vidare.

Till saken gör att jag gillar surfplattor skarpt och har sett dem göra stor nytta. Men då har eleverna  eleverna sammarbetat och jobbat kreativt. Inte suttit ensamma på sina platser i raka rader.