Pirater och parasiter

Läste Jag Guillos biografi "Ordets makt och vanmakt". Intressant på sitt sätt men del som jag tänker på nu kommer riktigt i slutet på boken. Den delen om grundandet av Piratförlaget och idéen med det. Detta korta stycke förklarar problemet med upphovsrätten och tillstånd gällande e-böcker samt visar hur alla stirrar blint på sina intressen. Vi kanske ska bortse från delen där han förlöjligar Piratpartiet (namnet påminner ju inte så lite om deras) med att konstatera att det är "ungdomar som förespråkar fri stöld av böcker".  Istället tittar vi på olika sidor av saken som han mer eller mindre lyckas representera själv.
Författare och förlag: Under tiden för grundandet bråkades det med mellan förlag och författare om rätten till e-böcker. Hörde den rätten till förlaget som ägde rättigheter till boken? Författarna ville ha nya avtal (mer pengar) vilket inte bolagen ville betala. (mer vinst). Piratförlaget "löste" problemet genom att skriva kontrakt med några författare om dessa rättigheter trots att de hade kontrakt med andra förlag. " Då ställdes Förläggarföreningen inför ett ultimatum: ge upp genast eller eller stäm oss om ni är säkra på att ni äger dessa rättigheter. " "De förlagen kunde inte gärna stämma egna författare."
Dessutom lockade Piratförlaget till sig en massa storsäljande författare med att ge större del av vinsten åt dem än vad andra förlag gjorde. Man motiverade detta med att en del av de pengar som förlag traditionsenligt satsat på att ta fram nya författare hur som helst inte gått till det ändamålet. Då kunde man lika gärna ge det till författarna. (Där undergräver man en stor del av förlagens existensberättigande om det är sant.)
Allt detta verkar ju genomförbart så här långt. Författare får mer pengar för böcker i alla format och så även förlagen. Alla glada?
Det som inte nämns med ett ord är vem som betalar kalaset. Kunderna. Dessa betalar dels mer för sin produkt samt förhindras att få den på ett tidsenligt sätt p.g.a. detta snäva tänkande. Hur kommer det att gå i längden för en industri som behandlar sina kunder och varandra på detta sätt? Vore kanske dags att författare, förläggare och "fri stöld förespråkade ungdomar" att sluta stirra sig i naveln och försöka se den stora helheten. Till den helheten hör nåt som film-,musik- och mediaindustrin glömt. Det att man kunnat bli rik på musik, film eller böcker (och då inte ens bara den som gör musiken eller skriver boken) som idag har bara existerat de senaste 50 åren. Det är ett system som kan avvecklas lika snabbt och knappast saknas av andra än de som idag tjänar de stora pengarna. Ska de finnas kvar i framtiden gäller det nog att anpassa sig och göra sig behövda, inte krampaktigt hänga kvar i gamla banor.

Avancerad sökning igen

Vet inte varför men Google har igen "gömt" sin avancerade sökning och därigenom även möjligheten att söka efter material fritt att använda. Nu hittar man den antingen gennom att "googla" Avancerad sökning (!) eller genom att påbörja en sökning. Då ger Google sina förslag och längst ner i den listan hittar du valet Avancerad sökning.

Lösenordsfras

Kort, och kanske inte helt ny, tanke om stort problem. Varför har alla tjänster lösenord och inte "lösen-fraser"? I stället för en ruta där du förväntas hitta på ett 15 tecken långt lösen bestående av alla tänkbara tecken skulle man ha flera rutor. Låt oss säga tio rutor i vilka du ska sätta i tio ord, tal, förkortningar eller liknande. Då borde det ju vara mycket enklare att skapa en tillräcklig lång och komplicerad teckenkombination som man t.o.m. kan komma ihåg? Även om det finns tio rutor kan det vara valfritt att använda 5-10 med minst tre tecken i varje.

Spela roll

Spela roll är en mikrodokumentär som gör nedslag i en svensk familj där spelandet är utbrett bland barnen. Filmen är en del av kampanjen "Spel spelar roll. Du spelar roll" och framtagen av Statens medieråd i samarbete med Dataspelsbranschen,.


Utmärkt som grund för en diskussion.

Förhandsgranskning av webbkomentarer

Jag har tidigare funderat på kommentarfunktionen på tidningars webbplatsers "vara eller icke vara". Tidigare har jag tyckt att den journalist som skrivit artikeln borde delta aktivt i debatten för att se till att den håller sig till saken  och saklig. Fria debatter på webben har en tendens att spåra ut tyvärr. Samma personer skriver samma åsikter om och om igen oberoende av var artikeln handlar om. Personliga påhopp och vilda konspirationsteorier florerar. Olika tekniska försök för att förbättra saken har gjorts med vanligtvis mindre framgång. Anmälning av osakligheter av andra läsare eller inloggning med Facebook-konto (Aftonbladet) är bara ett par.
Nu inför Vasabladet förhandsmoderering av inlägg. Personligen är jag lite kluven till detta. Tror fortfarande att detta med ett aktivt deltagande av journalisten som skrivit skulle vara bättre. Detta kräver ju försås tid och att personen faktiskt är insatt i ämnet och inte kopierat från en annan tidning.
Kanske denna förhandsgranskning kan vara det näst bästa. Följande punkter på reglerna är riktigt bra och viktiga:

• Kommentarerna är ett forum för att diskutera artikeln och de tankar som artikeln ger upphov till, samt tillföra ny kunskap i ämnet
•  Inlägg som inte tillför debatten något eller som är skrivna med ohyfsat tonfall refuseras.
• Vi accepterar inte provocerande, nedsättande eller generaliserande omdömen om språk, ras, religion, kön eller sexuell läggning.

Vad är det för idé med kommentarer som inte uppfyller dessa krav? Risken finns förstås att förhandsgranskningen gör kommenteringen långsam och  att den blir ensidig. Det är krävande att kunna avgöra vad som är ok och vad är det inte. För man kan ju inte formulera om gränsfall. Även om jag i vanliga fall förespråkar frihet är jag försiktigt positiv till detta försök. I bästa fall lyckas man skapa en debattkultur som fungerar och är konstruktiv som sedan kan släppas fri. Ska bli intressant att följa med.

Filter är ju inte ens lösningen på tobaksproblemet

Twittrade om den artikeln om "Nätporr är vardag för barn" och konstaterade att visst är det ett problem men är filter lösningen på allt idag? Fick snabbt ett svar som slog huvudet på spiken på sitt sätt. "Filter är ju inte ens lösningen på tobaksproblemet!".
Filter på cigaretter gjorde dem inte speciellt hälsosamma och minskade definitivt inte på rökande bland unga. Däremot lurades många av detta (precis som light-cigaretter) att tro att allt var ok. Samma gäller filter på datorn. Inte gör det alla gånger saken värre men är det en lösning?
Så när "Väestöliitto" sent omsider tydligen insett det som alla som jobbar med ungdomar vetat i tio år konstaterar de att "En utredning som EU-kommissionen gav ut i fjol visar att finländska föräldrar är sämst i EU på att använda webbfilter"  när de egentligen borde säga "använder minst nätfilter". För inte kan vi filtrera bort saker så enkelt och få dem att försvinna. I så fall hade vi ju hittat lösningen redan tidigt i artikeln. "Enligt lagen är nätporr förbjudet för barn och unga under 18 år"
Synd att de går i denna fälla för problemet de lyfter fram är stort och måste tas i. Lösningen de förespråkar har tyvärr bara samma effekt som filter på cigaretter är jag rädd. Det skapar en falsk bild av att problemet är löst. Däremot behövs mera arbete som det man tydligen sysslar med på Laanila-skolan i Uleåborg. Jag lyfter på hatten för dessa lärare som tydligen vågar prata om saken och verkligen försöker lösa problemet och inte bara sopa det under mattan.

Överdriven Internetanvändning

50% an 16-18-åringar svarar att de ofta tillbringar för mycket tid på Internet,. Det är ju alltid lite knepigt med såna frågor eftersom man inte riktigt vet hur den svarande tänker. Beror det på att man inte hinner med annat? Att andra jämt påpekar att man "hänger vid datorn" eller att man tror att de tänker så?
Problematiskt i alla fall att de känner så. Riktigt problematiskt om det faktiskt är så att andra saker blir .