Kids Can't Use Computers... And This Is Why It Should Worry You

Kids Can't Use Computers... And This Is Why It Should Worry You

Ibland stöter jag på inlägg som är så bra och långt kunde vara skrivet av mig själv. Detta är ett sådant. Ganska långt men läs och tänk.

Känner mycket väl igen exemplen han nämner samt känslan av att vara en foliehatt när jag försöker diskutera saker som senaste övervakningskandaler eller britternas porrfilter men ingen bryr sig.

Som han säger: Without reference to Wikipedia, can you tell me what the difference is between The Internet, The World Wide Web, a web-browser and a search engine?
If you can’t, then you have no right to be making decisions that affect my use of these technologies. Try it out. Do your friends know the difference? Do you? 

Användaransvar

Nu är lagringen av information från sociala medier uppe i pressen igen. Denna gång inte Facebook utan Twitter som lagrat användares kontakter. Observera att detta inte är olagligt och att användaren ger tillstånd att Twitter-appen får läsa kontaktlistan vid installation.
Varför blir det då så stor grej?. Vet inte alla vid detta laget att information på webben inte försvinner? Om man inte vill ha det så, varför godkänner man då villkoren? Var är den här journalistkåren då "upphovsrättsmaffian" lobbar igenom lagar som tvingar ISP:n att censurera nätet och ger privata aktörer rättigheter som inte ens polisen har? Var är då försvararna  av vår integritet?
Vissa saker kan man välja att använda eller låta bli. Andra är vi i dagens läge mer eller mindre tvingade att använda. Vilka vore det viktigare att försvara och verkligen förklara för folk vad detta betyder?
För inte har väl journalisters egna (vinst) intressen någon inverkan på vad man lyfter fram?

Interna (upphovs)rättigheter

Idag gick kaffediskussionerna som vanligt in på upphovsrätt.  Att det är krångligt är ingen nyhet men lite får vi nog skylla oss själva. Vore det inte enklast om vi slutar fundera på om skolan är en privat tillställning eller öppen och liknande? Om vi en gång för alla bestämmer att vi alla, elever i sina arbeten och lärare med sina, bara använder saker som är tillåtna att använda så har alla samma linje och kan stöda varandra.
Skolan ska förbered elever för verkliga livet och fortsatta studier. Vad är det då för idé att lära sig metoder som blir illegala så snart man lämnar grundskolan bakom sig?

Yle Areena och html5

Testar en MacBook för tillfället och började lite fundera på varför YLE Areena använder Flash istället för HTML5 fortfarande. Lite googlande gav svaret:
HTML5 går inte att skydda för nedladdning på sådant sätt som t.ex. Gramex och andra producenter av material kräver medan detta tydligen är möjligt med Flash. (om man inte googlar sig till en lösning...) Tycker detta är intressant eftersom allt sänts i tv och jag nog får spela in det för privat bruk därifrån. Jag får också spela in och använda i undervisningen. Däremot får jag egentligen inte visa saker från Areenan i klassen. (Detta fungerar hur som helst oftast inte eftersom Areenan inte buffrar materialet och av nån orsak är otroligt bandbreddskrävande.) Så istället för att enkelt plocka materialet från nätet så borde jag spela in det på en DVD skiva eller liknande.
Ingen har alltså nåt emot att jag använder men däremot ska jag inte få göra det enkelt på det naturliga sättet i dagens läge. Nu tycker jag det vore dags för både producenter och lagövervakare (speciellt de privata) att ta sig en funderare. Är det trots allt inte så att de som producerar material vill att det används? Lagar och bestämmelser som förhindrar användning eller tvingar användaren att handla olagligt bör ses över nu. För allas skull.

Mikko Hypponen: Kampen mot virus, skydda nätet

Ett nåt år gammalt men mycket bra TED-talk om virus, varför de finns och hur de kommer till. Med senaste dagarnas MAC-trojaner i tankarna kunde man kanske lägga till att det inte bara gäller Windows-maskiner.



En liten fundering angående slutklämmen om Internetbrottslighet och behovet av internationella polisoperationer för att förhindra att denna verksamhet förstör hela Internet och de möjligheter Internet ger. Är det inte dessa resurser vi nu börjar se men som koncentrerar sig på att jaga upphovsrättsskyddat material? Håller vi nu på att förstöra det vi skulle skydda med just de medel som efterfrågades?

Poliser och falska nätprofiler

Nu har diskussionen kommit igång igen om att poliser vill få rätt att skapa falska profiler på nätet för att fånga vuxna som fiskar efter kontakter med barn. Jag förhåller mig försiktigt "positivi-skeptisk" till detta. Kanske det skulle ha en avskräckande effekt om dessa nätfiskare visste att polisen lagt ut falska passiva profiler men skulle det fungera i praktiken? Knappast går det till så att dessa personer direkt kommer med grova förslag. I så fall måste ju polisen aktivt kommunicera med nätfiskaren för att komma vidare. Här kommer problemet med uppvigling till brott och att bestraffa avsikter in.
Jag kommer ihåg ett inlägg som någon skrev på 90-talet där frågan ställdes så här: Eftersom så många ljuger om sin identitet på nätet så kommer det att ta  länge innan vi har ett fall där ett barn ljugit om att det är vuxet och en vuxen påstått sig vara barn och dessa kontaktat varandra?
Hur som helst tror jag Mirjam Kalland från Mannerheims barnskyddsförbund satte fingret på det riktiga problemet då hon frågades vad hon tycker. Det finns allt för många barn och ungdomar som tillbringar allt för mycket tid ensamma och därför riskerar att fastna i sådana kontakter i "brist på annat".

(Rent praktiskt undrar jag även hur man skapar en sådan falsk profil. Inte kan det ju bara ligga där utan kontakter eller aktivitet. Hur får man in den i ett naturligt sammanhang? Hur bygger man upp innehållet i den? Vems bild ska man lägga dit?)

Förhandsgranskning av webbkomentarer

Jag har tidigare funderat på kommentarfunktionen på tidningars webbplatsers "vara eller icke vara". Tidigare har jag tyckt att den journalist som skrivit artikeln borde delta aktivt i debatten för att se till att den håller sig till saken  och saklig. Fria debatter på webben har en tendens att spåra ut tyvärr. Samma personer skriver samma åsikter om och om igen oberoende av var artikeln handlar om. Personliga påhopp och vilda konspirationsteorier florerar. Olika tekniska försök för att förbättra saken har gjorts med vanligtvis mindre framgång. Anmälning av osakligheter av andra läsare eller inloggning med Facebook-konto (Aftonbladet) är bara ett par.
Nu inför Vasabladet förhandsmoderering av inlägg. Personligen är jag lite kluven till detta. Tror fortfarande att detta med ett aktivt deltagande av journalisten som skrivit skulle vara bättre. Detta kräver ju försås tid och att personen faktiskt är insatt i ämnet och inte kopierat från en annan tidning.
Kanske denna förhandsgranskning kan vara det näst bästa. Följande punkter på reglerna är riktigt bra och viktiga:

• Kommentarerna är ett forum för att diskutera artikeln och de tankar som artikeln ger upphov till, samt tillföra ny kunskap i ämnet
•  Inlägg som inte tillför debatten något eller som är skrivna med ohyfsat tonfall refuseras.
• Vi accepterar inte provocerande, nedsättande eller generaliserande omdömen om språk, ras, religion, kön eller sexuell läggning.

Vad är det för idé med kommentarer som inte uppfyller dessa krav? Risken finns förstås att förhandsgranskningen gör kommenteringen långsam och  att den blir ensidig. Det är krävande att kunna avgöra vad som är ok och vad är det inte. För man kan ju inte formulera om gränsfall. Även om jag i vanliga fall förespråkar frihet är jag försiktigt positiv till detta försök. I bästa fall lyckas man skapa en debattkultur som fungerar och är konstruktiv som sedan kan släppas fri. Ska bli intressant att följa med.

Finsk SOPA

USA drog för ett tag tillbaka sin SOPA och PIPA.  Undervisnings- och kulturministeriet tillsatte i mars 2010 en kommission som fick i uppgift att bl.a. utvärdera revideringsbehovet av upphovsrättslagstiftningen. I deras förslag finns det nu ett ganska liknande initiativ.
"Vidare föreslår kommissionen bestämmelser enligt vilka en domstol skulle kunna förordna att en teleoperatör (erbjudare av internetanslutning) skall förhindra kundernas tillgång till en webbsida som gör intrång i upphovsrätten, om det inte kan anses oskäligt med hänsyn till rättigheterna för den person som gör materialet tillgängligt för allmänheten eller med hänsyn till mellanhänders eller upphovsmannens rättigheter. Behovet av att ändra bestämmelserna har ökat i ochmed att allt fler webbtjänster som riktar sig till den finländska marknaden är stationerade utomlands. Genom bestämmelsen kunde man också minska den olagliga fildelningens konsekvenser för upphovsmän och konsumenter, samt få dem att använda sig av lagliga tjänster. "

Visst är det bra att ge lagliga alternativ mer utrymme men till vilket pris. Vem bestämmer vad som är tillåtet och rätt och riktigt? Risken finns att det blir de med mest pengar och bästa lobbyisterna. Bra exempel är Turkiet som skulle skapa "ett säkrare Internet"  där nu sajter om Darwin och evolutionsteorin blockeras.

Inte sagt att allt i deras förslag är dåligt.  Det att man försöker göra det lättare att "on-linesera" äldre material samt klargöra PVR-tjänster och kommersiell länknings villkor är mycket välkommet.

Hörsägen

Jag hde tänkt låta bli att kommentera "Elisagate" och domstolens order om att blockera en ISP:s kunder från PirateBay. Detta inlägg av nätpolisen Markko Forss (på finska) gjorde mig dock så fundersam att jag måste kommentera. Har tar fint fram problematiken .men skriver i en bimening att "TTVK kontinurligt måste uppdatera sin lista på blockerade adresser". Är det faktiskt så att domstolen har gett "en blank check" åt en kommersiell organisation att fritt bestämma vilka adresser som ska vara åtkomliga i Finland? Jag hoppas verkligen att detta är ett missförstånd för så kan det ju inte vara. Eller?

Etik eller juridik?

Ska på onsdag hålla ett kort anförande på Virtuella skoldagarna med rubriken "Etik eller juridik- HUr motivera unga att handla rätt på nätet?"
Lägger här upp min presentation färdigt. Kommer senare att finnas i evenemangets materialbank med annat material från dagarna.
Har även skapat ett TodaysMeet för tillfället.

Etikjuridik

View more presentations from Joakim Granqvist.

Skolors licensdjungel

Det börjar finnas ett akut behov att reda ut utbildningsanordnares licenser och rättigheter/skyldigheter. Som läget är nu finns det bara de kommersiella aktörerna som bestämmer reglerna och skickar ut kravbrev till skolor. (Information på svenska finns inte att få.) Som ett exempel kan vi ta scanningslicensen som jag skrivit om tidigare. 3,50 per elev. Tidigare har man på högre nivå försett skolor med en kopieringslicens. Den finns förstås kvar men detta blir en tilläggskostnad som faller på skolorna. Är det värt det kan man ju fråga? Eller borde den nya licenssen ersätta den gamla.
Ett annat exempel är licensen för förevisning av film i skolor. 3,15 per elev. Gäller bara rätten att visa filmer och bara vissa företag. Filmen måste man skaffa själv. Här bör påpekas att citaträtten ju även gäller film så ett klipp kan man visa utan detta. Lägger vi ihop dessa summor i en skola med 500 elever blir det att betala dryga 3300€ per år. Ganska mycket pengar om man slår ihop summan för alla skolor.
Nu skulle det vara dags att på hög nivå tillsätta en organisation som försvarade skolornas rättigheter och sköter förhandlingar mot dessa organisationer som representerar producenterna för de vill ju så klart tjäna så mycket som möjligt. Vem som ska ta itu med det är dock oklart. Som vi såg med "Äventyret på nattåget" så går ju åtminstone Utbildningsstyrelsen och Undervisningsministeriet mera film- och musikbranschens ärenden.
Hur som helst börjar det vara bråttom att få  rimliga avtal gjorda för nu är det undervisningen som lider mest av oklara eller orimliga spelregler.

Sajtblockering

Ska bara kort kommentera domstolens order åt Elisa att blockera åtkomsten till PirateBay.

• Hur kan man behandla operatörer olika på detta sätt?
• Hur har man tänk att detta praktiskt ska gå till?
• Vem bestämmer vad som ska blockeras?

Speciellt den sista frågan tycker jag du ska fundera på. Vem tycker du har rätt att avgöra vad du ska få komma åt? För inte tror du väl att det kommer att sluta här? När andra länder som Kina censurerar nätet tar vi det som ett tecken på förtryck. Hur förhåller vi oss till det i hemlandet? 

Informationsbehandling

Jag har under den senaste veckan flera gånger funderat på och försökt starta en diskussion om lagring av personliga uppgifter. Hur Facebook lagrar och använder den information vi frivilligt ger dem väcker stor debatt. Däremot tycker ingen att den är konstigt att vår inrikesminister i efterskott vill ändra på reglerna för hur de uppgifter som lagras i.o.m. våra biometriska pass ska få användas. Detta vore väl betydligt viktigare? Trots allt klarar vi oss bra utan Facebook men ett pass är nog ett måste.
Det skulle vara viktigt att inse att den information som samlas in alltid kommer att vara lockande att missbruka. Det må sedan vara FB, Google eller staten som samlar in dem. Företag byter ägare och staten byter ledare men databaserna finns kvar. Litar vi verkligen på att våra politiskt valda ledare har den kunskap som behövs för att bestämma dessa saker? Har de verkligen förmågan att se bortom egen vinning (som att bli omvald) och alltid göra det rätta?

Propaganda

Dök upp ett seriemagasin (Äventyr på nattåget) i vår skola. Ingen verkade veta varifrån och inget följebrev fanns. Googlade lite och med författarnas namn hittade jag sidan Piirattitehdas.fi som står bakom åtminstone tidigare serier med samma tema. ("www.piraattitehdas.fi är en del av studiematerialet om upphovsrätt som har sammanställts i samarbete med undervisningsministeriet, Utbildningsstyrelsen, Upphovsrättsliga informations- och övervakningscentralen samt Lyhty(utövare och företagare inom skapande arbete")

I själva serien står inget vem som står bakom den. Däremot visar man en klar bild om fildelningssajter ,"piratmusic.com". Denna som drivs av  dansk skattesmitare som även sysslar med amatörporr (som såklart lägger ut bilder på flickor som inte är medvetna om det) och gör det klart att "Pengar,pengar,pengar. Reklamintäkter och serviceavgifter. Det är endast därför vi gör det här." Drabbas av detta gör såklart två unga musiker som för spänningens skull även attackeras av drogbaroner...

Hur kommer det sig att Undervisningsministeriet och utbildningsstyrelsen springer t.ex.skivbolagens organisationers ärenden? Borde de inte ge ut neutral information?

För visst ska dessa saker diskuteras men inte på detta sätt. Bästa användningen för detta "paket" är att använda det som exempel på vinklad information och tillsammans med eleverna fundera varför organisationer med kommersiella intressen vill ge ut detta och hur verkligheten ser ut. Själv ser jag nog ingen direkt koppling mellan dansk amatörporr och nedladdning av musik...  

Tydligen är inte kunskapen om dessa saker vad den borde vara hos finska utbildningsanordnare. 

Upphovsrättsdiskussion (eller avsaknade av en sådan)

Läste detta "öppna brev till Richard Söderberg". Tycker det innehåller en hel del bra poänger utan att överdriva åt det ena hållet eller det andra. Synd att ingen i Finland reagerar på samma saker. Här har vi länge betalat extra varje gång vi köper en cd-skiva eller hårdskiva eftersom det går att lagra musik på den. (Lite som att betala hundskatt för en lägenhet för visst kan man ha en hund i den....) Att man kräver att en enskild internetleverantör ska blockera tillgången till Pirate bay når knappt över nyhetströskeln. Att man nästa onsdag ska förlänga tiden inspelningar skyddas från 50 till 70 år har jag inte ens sett nämnas i finska medier. Inte ens då Kopiosto skickar ut en "information" om sin scanningslicens för läroinrättningar reagerar nån på mångdubbla avgifter. Många trodde detta var ett bedrägeriförsök vilket säger ganska mycket.
Kanske dags att vi ochså börjar fundera hur vi vill ha det och inte låter enskilda företag och deras intresseorganisationer bestämma.
För dem som undrar kan jag berätta att jag laddade ner Annas bok men inte hunnit läsa den så återstår att se om det var bra eller dålig reklam för hennes kommande böcker.

Berusad i rätten.

Skrev i maj 2009 om Berusad.org som hade en ranking av lärare på sin sajt. Nu blir det rättegång av saken. Åtalet gäller personregisterbrott.  Är lite tveksam till att det är detta som är lagens andemening (men är inte kvalificerad att avgöra förstås.). Tycker dock att det här är ett ypperligt exempel då man borde fundera på den moraliska "rätt och fel" med en sådan bedömning av personer. Inte använda sig av lagar skrivna för helt andra saker och med hjälp av dem försöka hitta ett svar.
Lite samma som med den polis som i Sverige betett sig ytterst olämpligt och berättat om det på sin blogg. Avskedandet av honom förklarades ogiltigt eftersom han bara utnyttjat sin yttrandefrihet. Var problemet inte det hur han betett sig, inte vad han har rätt att skriva?

Skrämmande övervakning

Vigilis ska skydda barn från internetmobbningEtt slående exempel på hur fel det blir när man försöker lösa mänskliga problem med teknik."Programmet fungerar så, att föräldrar får ett meddelande om deras barns telefonsamtal, epost-, Facebook- eller Twittermeddelanden innehåller suspekta ord. Föräldrarna kan också bli alarmerade om barnet får ett samtal från ett obekant nummer.

Med programmets hjälp vill man skydda barn och ungdomar mot mobbare och pedofiler."

Är sådan övervakning ens laglig?  Inte värt att tänka allt för mycket på dessa dumheter men ett exempel: Trettonåringen träffar ny flick-, eller pojkvän som ringer. Genast ska mamma/pappa få ett meddelande om att nu ringer okända personer som inte finns på listan över godkända nummer? Ingen rätt till ett privatliv? Vad kallas sådan övervakning om en vuxen utsätts för det?

Säkert goda tankar bakom men helt fel tänkt. Kan kanske vara ett tekniskt bra utförande men jag tycker det är pinsamt att detta ska representera Finland. Finns alldeles för många sådana tendenser till övervakningstänkande i andra länder. Vi borde istället vara stolta över att vi inte gör det och bygga vidare på det.

Scanningslicens

Kopiosto har skickat ut information angående sin nya digitaliseringslicens. (Enbart på finska än så länge) Alltid bra att saker klargörs men riktig nöjd är jag nog inte.
Digitaliseringsrätten ger så vitt jag kan se oss rätten att göra det vi gjort med kopieringsrätten på ett tidsenligt sätt. Varken mer eller mindre. Varför ska vi då betala 3,49 per elev till? Tillåter i praktiken inte att man delar ut material annat än på papper i grundskolor. Nyttan blir alltså marginell. Kopiosto är ju en organisation som skyddar producenten och alltså vill få in så mycket pengar som möjligt. Sällan ett bra utgångsläge.
Dessutom, som jag tolkar det, ger den lov att använda material från webbsidor som inte utryckligen förbjuder det. Låt oss säga att jag lägger upp en egen webbsida och inte anger användarvilkor. Då betalar man ju för rätten att använda mitt material men hur får jag del av kakan? Hypotetisk fråga eftersom jag inte vill ha nån ersättning eller nånsin kommer att få det. Men detta visar ju lite felet med Kopiostos logik.
En tolkning av licensen finns på Opettajien tikijänoikeus blogg. (Även den på finska) Till den tolkningen vill jag ge en kommentar. Jag tycker det är egalt vilka tillstånd ger eleverna lov att göra saker så länge de går på ett visst stadie. Vi bör lära ut arbetsätt som de kan ta med sig efter att de gått ut skolan. Vi lär ju som bekant oss inte för skolan.

Mera poliser inom social media

Polisen ökar antalet närpoliser som även rör sig inom social media, närmast Facebook och IR-gallerian. Stöder tanken till fullo. Så klart inte som nåt som kan ersätta den existerande verksammheten men som ett komplement. Bara det att myndigheter ökar synligheten också här gör mycket gott. Att det dessutom som ren service, eftersom det möjliggör kontakter med polisen som annars varit omöjliga, får man ju se som ett stort bonus.

Eftersläpande lagstiftning

Kouvola hovrätt har i sin stora visdom kommit fram till att det inte är stöld om man går in på Habbo hotell och stjäl möbler, till ett värde av över 400€, eftersom " virtuella möbler inte kan räknas som sådan egendom som avses i strafflagen". Gäller det månne även om jag kommer över annan persons bankoder och plockar över en miljon till mitt konto? Knappast skrevs ju lagen med tanke på virtuella pengar...
Än en gång bevisat att lagen inte hänger med sin tid. Jag har många gånger påstått att moralen (rätt/fel) är bästa vägledare på nätet men lite förnuft från lagens sida vore knappast helt fel ändå. Skärpning, tack.