Hur är en bra inlärningsmiljö?

Fick frågan hur jag tycker en bra inlärningsmiljö ska vara. Då i betydelsen inlärningsplattform eller vad man vill kalla det. Alltså dessa "webb baserade plattformer som skolor använder". Det är ju en intressant fråga så tänkte jag skulle lista några saker.

• Möjlighet att ge ut och ta in material. Må vara en presentation som hållits på en lektion, en uppsats som lämnas in eller tilläggsmaterial  för självstudier.Dessa ska lätt kunna göras. Man ska kunna bestämma vem det når ända ner på individnivå.
• Möjlighet att göra saker anonymt eller med namn beroende på situation och uppgift. Mellanting som t.ex. Fronter har är att en lärare kan bedöma ett inlämnat material utan att i bedömnings situationen se vem som lämnat in det (men nog efteråt) är också bra.
• Möjlighet att utnyttja andra resurser på webben. Inframe användning av Google docs, linbäddningar från Slideshare eller Youtube-videon är ett måste.
• En attraktiv plats för kommersiella producenter av läromedel. Man ska kunna köpa och koppla in de e-läromedel som finns. (En lite knepig situation i Finland ibland då producenter av finskt material ibland föredrar en annan plattform än de som gör finlandssvenskt.)
• Stöda öppna format som t.ex. Scorm.
• Möjlighet att ha material slutet och helt öppet. På den öppna fronten är Fronter lite klumpig medan t.ex. Pedanet har ett gränssnitt som kan konkurrera med de flesta giganter inom sociala medier. Just denna detalj är viktigt då man bör lära sig hur man hanterar och publicerar på webben.
• Möjliggöra samarbete. Mycket bra om naturliga samarbetspartners använder samma eller kompatibel plattform så att dessa kan kombineras utan att man behöver använda den ena eller den andra. En plattform kan vara hur bra som helst men saknar den detta ska man nog tänka två gånger innan man tar den ibruk.
• Stöd ska finnas lättillgängligt på ett lämpligt språk. Både tekniskt och användarstöd. Viktigt såväl vid ibruktagande som under fortsatt användning. Lämpliga skolningar bör kunna köpas in.
• Driftsäkerhet. Det material som finns bör med "100%" alltid vara tillgängligt. Här har stora aktörer en fördel. Små hemmabyggen kan sällan garantera detta.
• OpenSource (t.ex. Moodle) är bra men har väl inte så stor betydelse för de flesta i praktiken. Vem kodar om en plattform på egen hand även om det är möjligt? Viktigare att man kan importera/exportera det man byggt upp på ett någorlunda behändigt sätt om man byter skola eller arbetsplats. Öppen källkod ger dock en viss garanti för kontinuitet.
• Samarbetsmöjligheter. Här tycker jag de flesta ligger efter. Diskusssionsforum och chatar finns i de flesta men möjlighet till verkligt samarbete (i realtid speciellt) saknas. Här kunde man ta modell av t.ex. Wikispaces eller Titanpad. Visst kan man i de flesta som tidigare nämndes integrera dessa men bekvämare ju mindre man behöver ta hjälp utifrån.
• Ska vara lätt att upprätthålla. Bara en sån sak att man kan importera/synkronisera data från det program som man använder administrativt (Wilma, Helmi...) och att man som användare kan få ett förlorat lösenord skickat till sin e-post.
• Snygg layout och användarvänlighet. Här ligger t.ex. Fronter mycket efter. Bör fungera som övriga sajter gör idag inte som en webbsida på 90-talet. Konstant utveckling för att hänga med i tiden behövs.
• Sigle-sign-on. I bästa fall kan man knyta t.ex. Google apps till plattformen.

Sist och slutligen säger väl den sista punkten saken ganska bra. En bra inlärningsmiljö paketerar in en version av alla de vettiga fria verktyg som finns på webben och kombinerar dem med kommersiella aktörers material. 

Nytt och gammalt material

Tycker att HBL:s försök med tidningen på läsplattor beskriver utmaningen men nya medier ganska bra. Låt vara att plattan som användes var en ganska trög Windows-platta men orsaken till en inte enbart positiv respons var nog en helt annan. Folk tyckte tidningen var svår att överskåda och ville ha nåt som liknade papperstidningen. Man fick alltså överge utvecklande av appen och istället skapa en pdf-version av tidningen.
Som utvecklare måste du alltså ta hänsyn till två helt olika grupper/saker. Dels de som vill känna igen sig. (Tyvärr som i fallet med en tidning så lämpar sig det formatet bäst för papper. Visst är den lätt att distribuera men inte kommer den till sin rätt på en skärm som inte har samma format som tidningen.) Dels måste man också ta hänsyn till utvecklingen och de som vill ha en bättre produkt. Helsingin Sanomats app är ett bra exempel. Nog är det en helt annan upplevelse att läsa tidningen med den än att försöka läsa en pdf-tidning som ser likadan ut som papperstidningen. Två olika format, olika användning.
Här ligger också utmaningen för producenter av e-läromedel. Ska de se ut som de alltid gjort och ha samma egenskaper? Ska de anpassas för nya medier? Ska det skapas helt nya former av läromedel?
Själv säger jag att det sista alternativet är det rätta. Åtminstone för pedagogiken. Frågan om dock om det är det bästa för producenternas ekonomi.

Onlineböcker

Fick ett tips om Libers onlineböcker. Bör nämnas att jag aldrig sett en men verkar som ett intressant utförande. Speciellt revolutionerande är nog inte själva boken utan verkar mest som en digitaliserad version av den klassiska boken. Det som gör det intressant är möjligheten att länka till material på webben, göra anteckningar och dela material med andra. Helt enkelt ett praktiskt sätt att göra det man kan göra även med andra fritt tillgängliga verktyg men "inne" i boken.
Eftersom boken bara existerar online krävs förstås tillgång till nätuppkopplad dator eller surfplatta men det borde vara en självklarhet idag. Priset på runt 100kr/år för en personliglicens är ju överkomligt. Kanske har man insett att digitala böcker kan begränsa så att skolor/studeranden måste köpa nya varje år men ändå gjort det på ett sådant sätt att ingen lider av det ekonomiskt.
Utbudet på böcker för lite äldre elever verkar tillräckligt för att man ska kunna ge sig på ett försök.

Läromedelsproduktion

Vi kan på dagens HBL läsa att det är satsningen på e-läromedel som tvingat fram en sammanslagning av våra finlandssvenska förlag. Kanske det men lite funderar jag hur de har tänkt. Förlag som ägs av fonder och inte direkt förväntas göra vinst har ju en lite speciell roll men i alla fall. Nu producerar man e-läromedel och det är tydligen dyrt. Vem ska finansiera det? Må vara att Undervisningsministeriet är ivriga på att digitalisera läromedel men hur har man tänkt i praktiken att det ska finansieras? Om vi tar Webblabbet som exempel. Kostnaderna för att ta det i bruk skulle bli knappa 12 000€ /år i vår grundskola (800 x 15). Detta är dessutom ett material som inte ersätter något annat. Varifrån ska såna pengar tas? I de flesta fall finns det inga såna möjligheter vilket betyder att man inte köper. Hur ska lärarna kunna ta saker till sig om det är tveksamt från år till år om man har råd? Dessutom förutsätter dessa läromedel att man har en teknik som fungerar. Det har inte alla skolor. Nu sitter alltså förlagen där med sitt material som inte ger några inkomster. Hur länge är detta material användbart? Inom kort måste ju detta material förnyas.  Här har vi en lång rad med frågor utan att ens ha funderat på kvaliteten på materialet. Är det tillräckligt bra för att vara värt utgifterna även om pengarna finns? Vissa är det medan andra bara är digitalisering av gammalt material. Utan nyskapande är det ingen mening med digitalisering.
Vad gäller e-läromedel i dessa former måste vi dessutom komma ihåg att de sällan ger några färdigheter som behövs i ett nutida eller framtida samhälle. Detta material stöder den övriga undervisningen inte IT-färdigheter. För att ge de färdigheterna måste vi jobba med det material som finns ute på webben. Jobbar både lärare och elever med fritt tillgängligt material blir vi automatisk tvungna att fundera på saker som källkritik och upphovsrätt. Det är viktiga saker i ett moderna informationssamhälle.
Finns nog mera att fundera på än vad en sammanslagning av två förlag kan åstadkomma är jag rädd.

Skolmaterialsdigitalisering

På skolbok.fi kan studerande sälja och köpa begagnade böcker. Inget nytt men kanske lite mer organiserat. Men hur går det om vi börjar använda oss av e-böcker? Då är detta väl olaglig fildelning? Även om man förstör sin egen kopia så kommer knappast förlagen att tillåta detta. Tar vi sånt här i beaktande då vi väljer format på undervisningsmaterial? Om vi bara för över samma gamla material till e-form kommer den enda vinnaren att vara utgivaren som chansen att skapa hårdare användarvillkor. Frågan är, hur mycket bättre ett nytt material ska vara i e-form för att kompensera? Är vi villiga att satsa så mycket arbete på produktionen och har vi råd med det?

Scanningslicens

Kopiosto har skickat ut information angående sin nya digitaliseringslicens. (Enbart på finska än så länge) Alltid bra att saker klargörs men riktig nöjd är jag nog inte.
Digitaliseringsrätten ger så vitt jag kan se oss rätten att göra det vi gjort med kopieringsrätten på ett tidsenligt sätt. Varken mer eller mindre. Varför ska vi då betala 3,49 per elev till? Tillåter i praktiken inte att man delar ut material annat än på papper i grundskolor. Nyttan blir alltså marginell. Kopiosto är ju en organisation som skyddar producenten och alltså vill få in så mycket pengar som möjligt. Sällan ett bra utgångsläge.
Dessutom, som jag tolkar det, ger den lov att använda material från webbsidor som inte utryckligen förbjuder det. Låt oss säga att jag lägger upp en egen webbsida och inte anger användarvilkor. Då betalar man ju för rätten att använda mitt material men hur får jag del av kakan? Hypotetisk fråga eftersom jag inte vill ha nån ersättning eller nånsin kommer att få det. Men detta visar ju lite felet med Kopiostos logik.
En tolkning av licensen finns på Opettajien tikijänoikeus blogg. (Även den på finska) Till den tolkningen vill jag ge en kommentar. Jag tycker det är egalt vilka tillstånd ger eleverna lov att göra saker så länge de går på ett visst stadie. Vi bör lära ut arbetsätt som de kan ta med sig efter att de gått ut skolan. Vi lär ju som bekant oss inte för skolan.

Docs på Facebook

Märkte att Facebook lagt till möjligheten att skapa och dela textdokument inom en grupp. Tydligen ett första steg mot det man lovat, d.v.s. att man ska kunna dela, skapa samt ladda upp och ner dokument. Facebook blir mer och mer en konkurrent till inlärningsmiljöer som t.ex. Fronter. Dessa hinner inte med i utvecklingen vilket leder till att barn och ungdomar inte känner igen deras "90-tals logik" och därför hellre håller sig till redan bekanta verktyg. Inte alltid en bra sak men man kan knappast klandra dem för att välja det bästa alternativet för dem själva.

 

Nytt för mig var också det att man kan ge en grupp en egen e-postadress. Skickar man nåt till den så publiceras det i gruppens logg. Samma funktion som t.ex. Blogger haft länge.

Läsplattor

Diskuterade med vår skolbibliotekarie om läsplattor och e-böcker. Jag är starkt av den åsikten att den här sortens apparatur borde hitta sin plats i skolvärlden. Istället för att utöka antalet datorer borde vi hitta mera specialiserade hjälpmedel som gör det de ska på ett enkelt och bra sätt. Visst kan man t.ex. läsa e-böcker med vilken dator som helst men inte är det speciellt praktiskt. Plattor med sitt e-bläck är mycket tydligare och vem vill släpa in en hög med bärbara datorer och starta upp dem för att läsa en bok?
Svårt dock att veta vilken man ska satsa på. Pc för alla har gjort ett test som kanske kan ge en ledtråd. Vilken det än blir har man bra hjälp av Google Books för att hitta klassiker. Dessa i standardformatet epub som hoppeligen ersätter de otaliga format som nu finns så att man lättare kan använda olika

Fronter Workshop/ Creaza

Creaza
Suverrent verktyg som jag nämnt tidigare, både idag och tidigare. Tilläggstjänst till Fronter för bl.a. Mindmapping, videoeditering, och animationer.
Vore inte bara ett suverränt verktyg för mediafostran och bildkonst utan de färdiga filmerna och animationsfigurerna gör det mycket lämpligt för att illustrera och konkretisera de flesta ämnen. Räcker inte de färdiga bilderna kan du även importera dina egna flash-filer.

Fronter Workshop / Exempel på användning

Mediafostran med Creaza samt Fronter.
Päivi Karhula, Riihimäki

• Mediafostran med serier / animationer
• Betydelsen av bilders prortioner i en bildruta. Lätt att experimentera och visa
• Olika sorters pratbubblor och typer av texts betydelse.
• Ypperligt att kombinera med interaktiva tavlor
• Hur bygga upp en film med klipp, ljud och bilder. Enkelt med färdiga gallerier.
• Skapa "skoltidning" genom att använda Fronters interaktiva verktyg.(t.ex. röstningsverktyget och undersökningar med testverktyget) Få material utifrån och kombinera med eget.
• Frågesporttävling mellan klasser med testverktyget.

Inget direkt nytt eller banbrytande med en enkel och vettig användning av existerande verktyg med mervärde.

Fronter i språkundervisning (gymnasiet)
Annukka Kosonen, Alppilan lukio

• Ej datasal för det mesta p.g.a för få datorer. Rummet uppbyggt för att jobba på egen hand.
• Ett rum per språk
• Länkar, material RSS från t.ex. spanska tidningar, inbäddade videoklipp via Youtube d.v.s. material utifrån
• Program för kursen i rummet. Läraren behöver inte släpa papper och eleverna har tillgång till planeringen. Är eleven frånvarande kan man jobba in på egen hand. Allt öppet från början eftersom risken att nån gör alla uppgifter på förhand inte gör det värt att dölja något. Inget mera kopior som ändå slarvas bort.
• Inläst material som elever läst in med Fronters ljudinspelningsverktyg.
• Omröstningar om filmer som setts
• Använder gruppmappar för grupparbeten som bara gruppens medlemmar och läraren har tillgång till.
• Färdiga uppgifter gjorda med testverktyget som kan "ersätta" vikarie.
• Distanskurser som kan utföras när som helst. Navigationen i rummet gjord enkel med hjälp av objektlistor samt lärsekvenser. Kurserna använder även läroböcker så allt material finns inte i Fronter.
• Vitsord publiceras (anonymt). Finns det inte digitalt så inscannade.
• Testverktygets rapporter ger bra översikt. Om alla svarat rätt behövs frågan knappast gås igenom dess mer.
• Lätt att kommentera inlämnade arbeten. Antingen som kommentar eller genom att skapa en kopia av externt dokument.
• Exempel på övningar. Videon i testverktyget som eleverna kommenterar skriftligt, forumdiskussioner om givet ämne, ta ställning för eller emot och argumentera. Delar kan göras anonymt.
• Bjuder in männisor utifrån för diskussioner. Kan vara en spanjor till spanskaundervisningen som exempel.

Uppstod kort diskussion om anonymitet. Konstaterade att antingen eller och att inget finns som nästan anonymt. Diskussionen brukar sällan uppstå i Finland men tydligen är vi här också här emellanåt oroliga för diskussioner. Visst kan misstag ske om man blir lite väl ivrig men är inte skolor till för att man ska lära sig?

Niko Leuman
Fronter & Creaza  i undervisning (Yngre lågstadieelever)

• vagn med läppisar 5-10 st. i närheten men långt ifrån alltid tillgänglig.
• åtminstone en dator och projektor per klass
• Debatt-forum anpassat till matematik. Elev ställer matematisk fråga, övriga svarar
• Sedan med brainstoming diskussion (anonymt)
• Leder till bra naturliga diskussioner om hur man kommunicerar på nätet. Hur är det med smileys? Stora bokstäver?
• Grupparbeten med material och diskussioner i en mapp som är begränsad för gruppen och läraren. Lättare på det sättet att hitta eget material då man inte drunknar i vad andra producerat.
• Ypperligt sätt att följa med arbetets utvecling.
• Skapat videoklipp i Creazza. Eleverna diskuterar och föreslår "vad som händer sen" med hjälp av forum.
• Inga problem för fyror att själva editera klipp.
• Ettor gjorde sagor genom att göra om en klassisk saga som de först sätt exempel på (creazatube på Youtube).
• Enormt bra verktyg för mediafostran. Lära sig genom att göra själv Färdiga klipp gör att man inte behöver inte fundera på kameror och utrustning.
• Veckobrev publiceras i Fronter.
• Processkrivning med fyror.

Distansgymnasium, Sotungin lukio
Esko Lius

• Börjar med planeringsdag, betald vikarie
• IT-pedagogoskt stöd stöd på plats då och under kursen
• Avvägning före om det är en vettigt sätt att genomföra kursen
• Video för att kompensera avsaknad av närundervisning. Lite nytta men mera fördelen att det piggar upp.
• kursen uppbygd via en startsidda med länkar till materialet för att underlätta navigering. Annars bara inlämningsmapp i menyn.
• Kombinerar med 2:nd life
• Importerar material från kurser som skapats i eller för andra miljöer
• Minst varje vecka aktiverande aktivitet. Debatt, diskussion eller liknande.
• Administrativt rum med information för lärare. Många jobbar på andra ställen.

Administrativ användning av Fronter i skolvärlden
Sampo Lokki

• inte allt i fronter
• till fronter kommunikation, skolningar av lärare, bokningar och information
• webbsidor identisk info med den som finns i Fronter
• bör vara enkelt att komma åt fronter, "singel sign in"
• Nyhetsverktyget huvudinformationssättet. Händer något speciellt informeras det där. Till en början enbart skolans ledning och några lärare. Kanske alla när folk kommer underfund med vad som hör hemma där.
• Meddelanden används mellan elever och lärare mera.
• En del skolor använder också fronters sms-tjänst
• Klassiska anslagstavlor används inte.
• Lärarummet inehåller allt standardmaterial som möteskallelser, protokoll, blanketter, kustodieringar o.s.v. Arkiveringen har uppskattas efter som saker finns kvar långt tilbaka i tiden.
• Skilt rum för bokningar. T.ex. provkalender, kalender för utfärder, utrymmesbokninger. Provkalendern kan även ses av elever
• ILP håller på att tas ibruk för utvecklingssamtal.

Bra ideér men kräver att skolans ledning är med på noterna och fattar beslut att så här gör vi. Frivillighet betyder bara att vi fortsätter i gamla banor och de som vill förnya sig och jobba effektivt hålls tillbaka.


Tero Rynkä
Otawa
Digitala läromedel

En bra fåga: Vad är det viktigaste med digitala läromedel? Spontana svaret från åhörarna var interaktivitet. Det får man väl hålla med om. Bra om man kan kombinera med annat material och om allt är så öppet som möjligt. Materialet ser intressant och välgjort ut men aningen finskspråkigt för en svensk skola, Tekniskt sett samma som Webblabbet (SCORM) och kan integreras i Fronter.

Fronter Workshop /Nyheter

Klassisk inledning på Ikt10 med Fronter-workshop. Lite modifierat program eftersom en stor del av dragarna sitter fast på olika flygfält runt om i världen.
Kenneth Vuorinen presenterar "Nyheter" i Fronter:

• Kopiering av rum.Ytterst användbart då du finslipat ett rum för en kurs och vill återanvända det. Då kan du kopiera rummet, få en identisk kopia men utan tidigare användare och deras material. Då kan rummet bli kvar för gammla användare (rekomenderas att man arkiverar det vilket förhindrar ny aktivitet i ett gammalt rum medan allt dock kan läsas) medan en ny grupp kan utnyttja samma rumsuppbyggnad som läraren skapat tidigare.
• ILP, verktyg för utvecklinssamtal. Enklaste varianten används bara för att samla ihop olika lärares kommentarer om elever som du ska hålla samtal med/om. Ersätter skickande av papper (och letandes efter dem) eftersom lärare, och eleven, kan ge sina kommentarer som samlas ihop automatiskt till ett formulär. Tar inte bort själva arbetet med att ge kommentarer men efferkiverar övriga delar. Elevers självutvärderin kam lätt kombiners med de mål som lagts in i t.ex. ev viss kurs rum.
• Färg på startsidan valbar.
• Öppen API. Andra aplikationer kan utnyttja Fronters inloggning så att när man är inloggad i fronter loggas man automatiskt inloggad i tredjeparts tjänst.
• Förnyad suport som nu är integrerad i Fronter. Mest intressant kanske var tanken på en VoIP kontakt och  utvecklandet av en administrations-grupp.

Förbättringar på gång:

• Inlämningsmappen förnyas. Kan skapa automatisk gruppinlämningsmapp, anonym inlämning samt dessutom slumpvis dela in klassen i grupper.
• Förnyad lay-out på Fronter.  Bättre övre meny (påminner om Office-knappen) Tillgängliga rum och tjänster blir mer lättilgängliga. Förbättrad idag sida som är delad i flikar.Flikar kan var vara Google docs eller Live@edu material

Vetamix demonstration

Fick en demonstration av Vetamix med några kollegor idag. Tyvärr strejkade hela sajten mer eller mindre totalt under demonstrationen. (Hatten av för henne som höll demonstrationen. Roligt att se att det går bra att göra det bästa av situationen även om tekniken strular.)
Däremot har jag svårt att ta hela Vetamix till mig. Har hittills inte kunnat sätta fingret på varför men nu tror jag mig veta. Det är inte materialet. Bilderna och filmklippen är mycket bra. Inte heller att "lektionsmixern" som man använder för att knyta ihop materialet till en helhet ger ett resultat som ser ut som en 80-tals förskolevariant av PowerPoint. Inlogningsstrulet hart jag lärt mig att leva med och det hindrar mig inte att använda t.ex. Slideshare, Fronter eller Prezi för att skapa material. (Det är ändå inte ok för föredragshållare att uppmana deltagare att "sätta samma lösen på alla så man kommer ihåg"). Vad är då problemet?
Jo, Vetamix och dess skapare står utanför allt annat. Jag kan inte kombinera det med annat material. Jag kan bara ta ut det ur Vetamix som en länk. Att bädda in i t.ex. en lärmiljö går inte. Jag kan inte heller ta in material utifrån till Vetamix. T.ex. bädda in en video från Youtube. Jag tvingas alltså använda sämre verktyg än nödvändigt och återgå till att skapa nån form av länklistor för att kunna använda materialet.
Detta känns för låst för mig och får mig att hämta mitt material från andra källor. Synd eftersom grundmaterialet i Vetamix är bra. Önskar bara att dess producenter skulle ta en titt på populära sajter med publicerat material och funder avad som gör denm så populära och användarvänliga.

Webblabbet

Tog i bruk Schildts Webblabbet i grundskolan förra veckan. Lärarna provar att använda materialet under återstoden av året och sedan ser vi om det är värt att satsa på det i fortsättningen. Jag kan inte ta ställning hur materialet lämpar sig för de olika ämnena. Om man lyckats plocka ut de viktigaste delarna av läroplanen och skapa material som stöder inlärningen vet vi mera i vår. Rent tekniskt är materialet integrerat i vår inlärninsmiljö (Fronter) så att lärarna kan portionera ut och kombinera de olika delarna med varandra och annat eget producerat eller tillgängligt material. Själv har jag alltid tyckt om det konceptet. Att kunna skapa egen helhet men inte vara tvungen att byggaallt från början. Söderströms bl.a går ju en lite annan väg och skapar mera tilläggsmaterial som stöder deras böcker, Deras fördel kanske däremot är att du kan köpa mindre delar medan Webblabbet kommer som en helhet. Materialet är till stor del översatt från det finska Tutkinet (Otava) och riktar sig för tillfället till åk 5-9. Man har lovat att modersmål och finska ska ha sitt material klart inom detta år. Detta kan förstås inte översättas utan produceras nytt. Åk 1-4 är under produktion.
Vi hade lite problem under premiärturen. Första gruppens material laddades inte överhuvudtaget utan vi fick flytta över till Youtube. (Tack Google). Lite oklart om det var Webblabbet eller Fronter som strulade. Verkar dock vara fixat nu. Integreringen i Fronter är inte heller 100%:ig. När en uppgift förutsätter att eleven skriver in svar kan svarena inte alltid flyttas över i elevens portfolio utan det enda alternativet är en utskrifrt. Dessutom får materialet Internet Explorer att hänga sig om man öppnat ett 10-tal av flash-filmerna som materialet består av. Lär fungera bättre med Firefox. Dessa saker påstås dock vara under arbeta så vi får hoppas att de lyckas lösa problemena.