Mycket att tänka på

Läste en kort artikel (fi) om en dom som fallit mot en pojke för att ha spridit en inspelning av en väninna på nätet. Kan inte låta bli att kommentera hur mycket det finns att tänka på i den historien. I korthet: Flicka och pojke i 17-årsåldern skypar med webbkamera i användning. Enligt pojken börjar flickan mitt i allt klä av sig. Pojken har hela tiden spelat in samtalet (ljud & bild) utan flickans vetskap. Efter samtalet publiceras materialet på nätet. Pojken påstår att någon lagt upp materialet från hans dator utan att han vetat om det. Rätten tror honom inte. Pojken anser flickan vara delaktig eftersom hon på eget initiativ klätt av sig. Rätten håller här inte med eftersom hon inte vetat om att det spelades in så hon kunde inte rimligtvis varit delaktig i spridningen. Rätten ansåg att pojken bör ha känt till att publiceringen kränker flickan. Hon hade även fått sårande kommentarer. Eftersom materialet är mer eller mindre omöjligt att avlägsna efter publicering ansåg rätten även kränkningen som långvarig.

Kommentarer:

• Till alla som tror detta är ovanligt. Det är det inte. Barn, unga och vuxna spelar in och skickar naket material åt varandra.
• Var medvetet om att allt kan sparas. Av historien framkommer att det är enkelt att spela in ett videosamtal utan att alla deltagare vet om det. Samma gäller allt material och all kommunikation. Chattar och bildöverföring som marknadsförs som tillfällig kan enkelt sparas. Om inte annat så använder man en kamera/ videokamera. Kan det sparas kan det spridas vidare.
• Betyder det att man inte får/ska använda webbkameror eller bilder? Nej, men man måste veta vad det innebär, hur det fungerar och avgöra från fall till fall. Noggrant.
• Det att nån gett dig tillgång till materialet betyder inte att du har rätt att göra vad du vill med det. Problemen i dessa fall uppstår nästan alltid p.g.a.. missbrukat förtroende.
• Precis som rätten anser jag att pojken borde känt till och förstått hur kränkande en publicering är. Frågan är om han gjorde det och inte tänkte på saken, gjorde det men inte brydde sig eller helt enkelt inte förstod. Var lärs dessa saker ut så att vi kan vara säkra på att alla vet? Det är ju inte medfött.
• Publicering av material är aldrig slutet på historien. Spridning och kommentarer gör att materialet lever för evigt.
• Material som läggs ut på nätet är mer eller mindre omöjligt att få bort. Det som däremot kan göras är att minska skadan. För den som hängs ut hjälp tillräckligt snabbt kan man minska eller i bästa fall hindra spridningen. Men den tidsluckan är ytterst kort. Hur garanterar vi att hjälpbehövande får den hjälp de behöver? Ett domslut några månader senare kanske kan fungera som en tankeväckare eller varning men hjälper föga i denna situation.
• Pojken påstod att nån annan lagt ut detta material men rätten trodde honom inte. Nu är ju en del av poängen att han aldrig borde haft materialet överhuvudtaget. Men annars är det nog ingen långsökt förklaring. Vi handskas slarvigt med säkerheten på våra datorer. Att nån kommit över det är inte omöjligt. Dessutom ligger mycket material på våra telefoner och pekdatorer. Därifrån är det mycket lätt att göra sånt här men vi låter nästan vem som helst låna dem. Så kom ihåg den grundläggande datorsäkerheten.

Veckosamling 23 02 13 from Joakim Granqvist