Källkritik på Internet

"En kritisk hållning till innehållet på Internet borde vara en del av allas digitala vardag. Men för att kunna värdera trovärdigheten hos informationen på nätet behövs verktyg och även grundläggande kunskaper om hur webben fungerar. Oavsett om du gör research för ett skolarbete, surfar för nöjes skull eller arbetar med informationsinhämtning finns det metoder att tillgå i sökandet efter fakta och sanningar på nätet. Guiden tar upp allt från traditionell källkritik till hur du spårar upp nättjänsters geografiska hemvist."

Källkritik på Internet är en riktigt bra skrift som inte bara tar upp passivt mottagande utan även ditt ansvar som skribent. Själv skulle jag gett den namnet "Källkritik (på Internet)" men det är en annan historia. Finn även en del andra intressanta Internetguider sen tidigare fritt tillgängliga på .SE.

Mediarundgång

Många av er läste säkert i tidningar om pojken "som blev lämnad av sin förälder efter en innebandymatch". Efter det hade någon hört att en tränare sagt att han hittat pojken på gården utanför hallen endast iklädd spelkläder, med pojkens mobil ringt pappan som skulle ha svarat att han kan gå hem då han spelat så dåligt. Denna person har då skrivit det i sin blogg. Utan minsta bekräftelse har lokaltidningen snappat upp storyn och publicerat den. Sedan har övriga pressen, åtminstone i Sverige och Finland, snappat upp historien. Fortfarande har ingen undersökt saken. Med denna medieuppståndelse blev polisen också inkopplad och inledde en undersökning. Utan att man lyckats identifiera en ända inblandad. Vilket inte var så konstigt eftersom det visade sig att sanningen om det som hänt var en helt annan än vad som berättats.
Nu kunde jag säga nåt om journalisters bristande ansvar och hur tydligen alla förvandlats till kvällstidningsjournalister. Detta säger sig själv. Det som jag finner mest problematisk är rundgången och återkopplingen som sker i dessa fall. Man tar nåt från en blogg, publicerar detta i traditionell media därifrån det explosionsartat sprider sig på Facebook och annan social media. Sedan stöder dessa källor varandra. I detta fall fick alltså ett icke existerande problem både journalister och poliser på fötterna. Värst är dock den lynch-stämning  som uppstod på webben. Hat mot denna förälder florerade och enorma ansträngningar för att ta reda på vem det var, vad han hette och var han bor lades ner. (En person som alltså inte gjort nåt fel.)
Nästa gång man stöter på liknande grupper på Facebook eller liknande kanske vi ska ta en minut eller två och fundera över om detta faktiskt är som det verkar. Annars får vi de sämsta sidor av "ny" och klassiska media och det är ingen vidare kombination..

Nosa på nätet

Nosa på nätet – De första stegen mot ett vaket nätanvändande är ett samarbete mellan Statens medieråd och Skolverket. Tanken är att ge yngre barn redskap för ett källkritiskt tänkande. Riktat till barn i förskoleåldern till stor del och här märker jag att jag inte kan avgöra kvaliteten på produkten. Kan säkert vara värt att bekanta sig med även om jag tyckte att sagan var lite lång och konstig. Dock hör jag ju inte till målgruppen. Finns även en lärarhandledning som verkar vettig samt en presentation för t.ex. föräldramöten-

Nya villkor för källkritiken (Kolla Källan)

Mycket bra artikel på Kolla källan om källkritik och skolans ansvar. Svårt att inte hålla med om slutklämmen "En reflekterande förståelse av hur medierna fungerar och hur deras trovärdighet ska bedömas är en grundläggande förutsättning för att utveckla kunskap, säger Olof Sundin. Därför måste barn och ungdomar lära sig att förstå dagens mediaekologi och hur information skapas, används och sprids. Det är absolut nödvändigt för att kunna utveckla samhället och demokratin i en positiv riktning."

Creative Commons

En lärare här på skolan satte igång ett projekt om andra världskriget med eleverna i åttonde klass. Tanken är att åstadkomma en wiki med hjälp av Wikispaces. Eftersom verktyget är mycket lättanvänt så går det ganska lätt att komma igång rent tekniskt. Instruktionerna gick ut på hur man editerar en sida samt hur diskussionerna fungerar. Efter en kort information om vad eleverna förväntas åstadkomma var de igång.

Två saker måste vi dock ta ett steg tillbaka för att gå igenom. Det första var när eleverna kom till insikten att man egentligen inte kan editera en sida på två ställen samtidigt (eller åtminstone blir det krångligt). Detta är ju egentligen inte heller tanken. Meningen är ju att gruppen, som i detta arbete ska åstadkomma en sida om ett givet tema, ska samarbeta och skriva saker tillsammans. Istället för att sitta vid varsin dator och skriva en del per person använder man diskussionsverktyget för att resonera sig fram till vad man ska skriva. Genom detta och andra gruppers kommentarer kommer man sedan fram till vad som bör ingå i texten.
Det andra som krävde lite mera genomgång var användningen av andras material och hur göra källhänvisningar. Detta blir ju på ett bra sätt aktuellt eftersom wiki:n är öppen för alla och hur kan man isåfall använda andras material och framför allt, hur göra hänvisningar?

Första svaret är ganska enkelt. Man får ju så klart använda egna bilder och texter och sådant material man fått lov att använda. Egna bilder från andra världskriget har man kanske lite begränsad tillgång till. Under det här arbetet hinner vi inte heller be om att få använda material utan håller oss till sådant som är publicerat fritt tillgängligt. I detta fall närmast material publicerat under Creative Commons licens som t.ex. material på Wikimedia . På det materialet står det klart och tydligt vad man får använda det till. I korthet finns det sex kategorier:

by = erkännande

by-nd = erkännande, inga bearbetningar

by-nd-nc = erkännande, inga bearbetningar, icke-kommersiellt

by-nc = erkännande, icke-kommersiellt

by-nc-sa = erkännande, icke-kommersiellt, dela lika

by-sa = erkännande, dela lika

Här hade jag tänkt skriva mera ingående om detta men det har Mathias Klang gjort på ett ypperligt sätt på sin blog Techrisk. Istället nöjer jag mig med ett exempel. Om jag vill använda bilden om Ebbes kraftstation på Wikipedia klickar jag på bilden, kollar vilken licens den är publicerad med (erkännande, dela lika) samt vem som skapat den och skapar en hänvisning som ser ut så här. Ebbes kraftstation av Tanzania (CC by-sa). Texter följer samma principer. Gäller det Wikipedia kan man följa dessa instruktioner   gjorda av Maria Linder.