tisdag 11 september 2012

Smart Linux

Tillbringade idag dagen i Vanda på Smartboard dag med Linux som tema. D.v.s hur fungerar dessa Smartboards produkter tillsammans med Linux. För egen del är jag inte så intresserade av dessa interaktiva tavlor. Jag tycker det finns betydligt mer användbara och kostnadseffektiva verktyg och att inlärningskurvan är allt för brant. Problemet med Linuxanvändningen i detta fall är närmast de lärare som tagit sig upp för den kurvan och verkligen byggt upp undervisningen med detta verktyg. För dem tror jag det spelar en roll att Smart-dokumentkameran inte kan tala direkt med Notebook utan man måste spara in och infoga bilden för att få samma effekt. Eller att Mathtools inte finns att få utan man hänvisas till t.ex. Google docs. För sanningen är den att just nu kommer uppdateringarna för Linux lite senare än för Windovs. Att detta har att göra med att det kommer grundliga uppdateringar för Linux två ggr i året medan Windovs ger ut nya varianter med fem, ibland mera, års mellanrum är en annan sak. Eller?
Egentligen borde detta verkligen tas i beaktande. För inte är Smartboarden en fristående produkt. Man borde väga alla fördelar och nackdelar tillsammans när man väljer system. För den vanliga användaren är det nog viktigare med ett stabilt och användarvänligt system än att alla finesser i Notebook finns tillgängliga. Efter dagens presentation av kommande Notebook 11 är jag säker på att Linuxversionen vinner. Utom just för gruppen som tidigare nämndes...
Intressant vore att få en grupp som aldrig använt Smartboard tidigare, dela dem jämnt mellan Linux och Windows (och Mac) för att se vem som är nöjdare. Folk som har vant sig vid ett system ser ju oftast detta som det rätta och har svårt att byta. Först när man fördomslöst provat kan man avgöra. Till saken hör ju att dagens läge inte säger allt.  Idag såg vi med Spanien som exempel hur Linux  användningen ökat och redan nu är det stora mängder användare. Med lite tur kommer förhållandet att vända och vi i framtiden kommit ifrån Microsofts monopol. Då kan det hända att det är för
Linux som finesserna utvecklas.
Lite tycker jag att det är lustigt att min önskan från förra Smart-dagen gått i uppfyllelse. ( http://qscwer.blogspot.fi/2010/06/smart-dag.html) Då stod jag där och sade att det borde gå att integrera andra webbtjänster i Notebook. Nu går det. Hela webbläsaren kan bäddas in och olika "widgets" kan även användas för ändamålet. Ett mycket bra utvecklingssteg.

tisdag 4 september 2012

Behövs förlag?

Under en diskussion om utveckling av bl.a. lärarfortbildning reagerade jag på att även när vi i skolor tänker i nya banor så gör vi det inom gamla ramar. Friskt tänkande med coaching varvas med gamla frågor om fortbildningar ska ordnas på "arbetstid" eller inte och om den som utför arbetet ska ta tjänstledigt från sin undervisning eller inte. Saker är nu som de är men det som jag egentligen funderade på är läromedel och förlag. Behöver vi förlagen? På samma sätt som det är (tjänstlediga) lärare som drar fortbildningar för en ganska långt +-0 ersättning är det väl till största delen lärare som producerar läroböcker? Varför ska de ta vägen via ett förlag? Lika konstigt som skolor som beställer fortbildningar av företag som betalar en lärare för att dra den. Varför dessa mellanhänder? Bevisligen går det ju att producera läroböcker med crowdfunding trots lite konstiga lagar om penninginsamling. Eller producera matteböcker under ett veckoslut som ett samarbetsprojekt.. Någon större ekonomisk vinst kommer knappast nån att göra på läromedel. Åtminstone inte finlandssvenska. Varför inte dra nytta av det? Skapa material som är fritt tillgängligt, kan uppdateras och användas som man i skolorna finner bäst. Producerade på ett för författarna givande sätt trots att ingen blir rik.

tisdag 28 augusti 2012

Naiv tanke om undervisning och upphovsrätt

Deltog i dag i ett webinar om upphovsrätt (Med Tarmo Toikkanen).  Ett alltid lika intressant och frustrerande ämne. Tycker mer och mer för varje dag att det otroligt hur man krånglar till saker för lärare och andra som undervisar. Hur kan det ta många år innan det blev lagligt att titta på YLE areena i ett klassrum när man får titta på samma saker om man har en gammal tv? (Samma orsak som gör att tjänsten tvingas vara flashbaserad istället för html5 som ledtråd )Varför ska vi behöva en ytterst suspekt "digi-licens" för att vi ska få visa en webbsida på projektorn i klassen? Där dessutom intäkterna verkar gå direkt till upphovsrättsorganisationernas kassa. Troligen är det väl inte ens ok att visa undervisningsmaterial från ur.se trots att de nyligen öppnade sitt arkiv. Svenska avtal gäller väl inte i Finland och allt man inte har tillstånd till är väl förbjudet?
Lite förenklat (och naivt?) sagt  kunde man väl skriva in i lagen att, åtminstone grundläggande undervisning, räknas som privat tillställning? Då skulle alla ovannämnda tjänster vara tillgängliga. Lite förenklat säkert men är det inte sådana lösningar vi borde sträva efter? Tänk om Utbildningsstyrelsen och Undervisningsministeriet kunde jobba för såna lösningar istället för licensavgifter som tillför enorma kostnader för skolorna.
Mer lärda människor än jag vet säkert varför detta inte är möjligt men visst vore det trevlig?

torsdag 23 augusti 2012

Fusk?

Parents: Do Your Kids Use Their Mobile Devices to Cheat At School?

Intressant det här med "fusk". Vad menar vi egentligen? Hur många av oss stängs in i en skrubb utan dator och telefon för att utföra en arbetsuppgift? Varför använder vi den metoden i skolor som borde förbereda elever för (arbets)livet?
Det är väl den utomstående hjälpen vi till allt pris vill hindra men sådan finns det ju olika varianter av. Att få en uppgift och sedan maila den åt någon som löser den får vi väl hålla med om att klassas som fusk om vi försöker mäta kunskaper. Däremot att tillgång till Internet automatisk skullle vara fusk håller jag inte med om. Att ha tillgång till en massa information hjälper inte att svara på en bra ställd fråga om man inte har en god grundkunskap så att man kan plocka ut det man behöver. Det blir lite som att ha tillgång till ett bibliotek men inte kunna läsa. Bra uppgifter mäter förmågan att använda kunskap istället för förmågan att memorera fakta och  rabbla upp den. Hemligheten tycks alltså vara att ge rätt uppgifter.  Fortsätter vi med gamla uppgifter där vi ber alla räkna upp de tolv månaderna blir det ju "fusk"om man har en kalender i telefonen.

måndag 20 augusti 2012

Paralleller till riktiga världen

Läste en artikel i dagens tidning om GPS-övervakning av biltrafik. Lite utanför temat fastnade jag på två saker.
1. "Genom tekniska lösningar och lagstiftning kan säkerställa att integritets- och dataskyddet inte äventyras". Fel. Lagar ändras efter behov men materialet och systemet finns kvar. Tekniska lösningar kan kringgås.
2. "Största utgifterna för systemet kommer från avgifts- och övervakningssystemet" . "Genom lagstiftning ser man till att straffet för bedrägeri blir så hårt att det hämmar bedrägeriförsök". Låter inte detta som upphovsrättsmaffians tankesätt? Sätt en massa pengar på avgifter och övervakning och höj straff för att finansiera det? Detta istället för att sätta pengarna på att verkligen försöka skapa ett vettigt system.
Till saken hör att jag de senaste dagarna kört en hel del på vägar med mycket teknisk övervakning. På inga andra ställen har jag sett så galna omkörningar och sån hänsynslöshet. Man vet ju att den tekniska övervakningen gör att inga poliser finns på plats och hur svårt är det att se en övervakningskamera?

tisdag 14 augusti 2012

Areenan OK i undervisning

"Opetus- ja kulttuuriministeriö ja tekijänoikeusjärjestöt Kopiosto ja Tuotos ovat sopineet YLE Areenan ja Elävän arkiston opetuskäytöstä. Verkkopalveluiden käyttömahdollisuus monipuolistaa tv-ohjelmien hyödyntämistä opetuksessa.
Opetuksessa voidaan käyttää Yleisradion YLE Areena- ja Elävä arkisto -verkkopalveluissa olevia kotimaisia televisio-ohjelmia. Elokuvat eivät kuulu luvan piiriin. YLE Areenassa ja Elävässä arkistossa olevien ohjelmien tallentaminen ei ole sallittua."

Så börjar ett brev från Kopiosto som jag fick idag och denna gång är det goda nyheter. Tydligen har man nu kommit överrens om att det är OK att använda Areenan i undervisning. Man får vad jag förstår alltså rätt att visa de samma program som man länge fått visa från tv även från YLE:s nättjänster.
Tyvärr får man ännu inte spela in dem från nätet. Lite ironiskt eftersom man nog får spela in samma program från tv och t.o.m. sända det vidare inne i ett internt nätverk eller ett slutet nätverk på Internet. Blir lite lustigt emellanåt men detta var ju nog ett steg i rätt riktning.

"Sopimus kattaa edelleen myös perinteisemmät tv- ja radio-ohjelmien käyttötavat. Opetukseen saa tallentaa YLE TV1-, YLE TV2-, MTV3-, YLE Teema- ja YLE Fem -kanavilla lähetettäviä opetus- ja muita ohjelmia, lukuun ottamatta elokuvia, ulkomaisia jatkuvajuonisia sarjoja ja mainoksia. Tekijänoikeusjärjestö Tuotoksesta voi tiedustella erillistä lupaa kotimaisten elokuvien opetuskäyttöön. Radiosta saa tallentaa Yleisradion lähettämiä ohjelmia
Tallennukset voi tehdä esimerkiksi videokasetille, dvd-levylle, digiboksiin, c-kasetille tai cd-levylle. Lisäksi ohjelmia voi tallentaa ja välittää oppilaitoksen omassa sisäisessä verkossa. Myös sopimuksen piiriin kuuluvia oppilaitoksia yhdistävässä suljetussa verkossa olevan verkkopalvelimen käyttö on sallittua."


onsdag 8 augusti 2012

Hur är en bra inlärningsmiljö?

Fick frågan hur jag tycker en bra inlärningsmiljö ska vara. Då i betydelsen inlärningsplattform eller vad man vill kalla det. Alltså dessa "webb baserade plattformer som skolor använder". Det är ju en intressant fråga så tänkte jag skulle lista några saker.

  • Möjlighet att ge ut och ta in material. Må vara en presentation som hållits på en lektion, en uppsats som lämnas in eller tilläggsmaterial  för självstudier.Dessa ska lätt kunna göras. Man ska kunna bestämma vem det når ända ner på individnivå.
  • Möjlighet att göra saker anonymt eller med namn beroende på situation och uppgift. Mellanting som t.ex. Fronter har är att en lärare kan bedöma ett inlämnat material utan att i bedömnings situationen se vem som lämnat in det (men nog efteråt) är också bra.
  • Möjlighet att utnyttja andra resurser på webben. Inframe användning av Google docs, linbäddningar från Slideshare eller Youtube-videon är ett måste.
  • En attraktiv plats för kommersiella producenter av läromedel. Man ska kunna köpa och koppla in de e-läromedel som finns. (En lite knepig situation i Finland ibland då producenter av finskt material ibland föredrar en annan plattform än de som gör finlandssvenskt.)
  • Stöda öppna format som t.ex. Scorm.
  • Möjlighet att ha material slutet och helt öppet. På den öppna fronten är Fronter lite klumpig medan t.ex. Pedanet har ett gränssnitt som kan konkurrera med de flesta giganter inom sociala medier. Just denna detalj är viktigt då man bör lära sig hur man hanterar och publicerar på webben.
  • Möjliggöra samarbete. Mycket bra om naturliga samarbetspartners använder samma eller kompatibel plattform så att dessa kan kombineras utan att man behöver använda den ena eller den andra. En plattform kan vara hur bra som helst men saknar den detta ska man nog tänka två gånger innan man tar den ibruk.
  • Stöd ska finnas lättillgängligt på ett lämpligt språk. Både tekniskt och användarstöd. Viktigt såväl vid ibruktagande som under fortsatt användning. Lämpliga skolningar bör kunna köpas in.
  • Driftsäkerhet. Det material som finns bör med "100%" alltid vara tillgängligt. Här har stora aktörer en fördel. Små hemmabyggen kan sällan garantera detta.
  • OpenSource (t.ex. Moodle) är bra men har väl inte så stor betydelse för de flesta i praktiken. Vem kodar om en plattform på egen hand även om det är möjligt? Viktigare att man kan importera/exportera det man byggt upp på ett någorlunda behändigt sätt om man byter skola eller arbetsplats. Öppen källkod ger dock en viss garanti för kontinuitet.
  • Samarbetsmöjligheter. Här tycker jag de flesta ligger efter. Diskusssionsforum och chatar finns i de flesta men möjlighet till verkligt samarbete (i realtid speciellt) saknas. Här kunde man ta modell av t.ex. Wikispaces eller Titanpad. Visst kan man i de flesta som tidigare nämndes integrera dessa men bekvämare ju mindre man behöver ta hjälp utifrån.
  • Ska vara lätt att upprätthålla. Bara en sån sak att man kan importera/synkronisera data från det program som man använder administrativt (Wilma, Helmi...) och att man som användare kan få ett förlorat lösenord skickat till sin e-post.
  • Snygg layout och användarvänlighet. Här ligger t.ex. Fronter mycket efter. Bör fungera som övriga sajter gör idag inte som en webbsida på 90-talet. Konstant utveckling för att hänga med i tiden behövs.
  • Sigle-sign-on. I bästa fall kan man knyta t.ex. Google apps till plattformen.
Sist och slutligen säger väl den sista punkten saken ganska bra. En bra inlärningsmiljö paketerar in en version av alla de vettiga fria verktyg som finns på webben och kombinerar dem med kommersiella aktörers material.