My Media Playground, dag 2

Även denna dag var det mycket statistik. Inte heller nu försöker jag återge allt utan detta är mera mina egna reflektioner och minnesanteckningar.

Digital literacies and the myth of digital natives
PhD Reijo Kupiainen, Adjunct Professor (Media Education) Norwegian University of Science 
and Technology (NTNU), Professor (Theory of Visual Culture) Aalto University, Finland 





Svårt att mäta användning eftersom det finns många funktioner i samma apparat   Man vet att man använder den ja, men till vad?
Tydligen hänvisar "Digitala nativer "till ett uttryck som syftade på barn i slutet på 80, början på 90-talet,
Dessa anses ha en annan lärstil, kräver nya sätt att lära ur, pekar på en homogen grupp av ungdomar som talar ett eget tekniskt språk. Finns förstås inte "en generation" eftersom folk är olika.
Invånare och besökare vore kanske ett bättre uttryck. De senare använder internet men ganska passivt. De tidigare skapar profiler, avatarer och deltar aktivt.
För första gången använder ungdomar spetsteknologin mer än vuxna. men är det verkligen så att alla ungdomar använder och producerar?
9-10 åringar undersökts. (2010)
100% använder till skola, och lek i europa. (Inte i Finland.Här kommer skola först 3:a).
50% tittar på videoklipp
40 % direktmeddelanden, sociala medier, e-mail läser nyheter
35%  spelar tillsammans med andra, laddar ner musik, dela bilder eller annat material
< 20%  besöka chatrum, fildelar, skapa avatars, bloggar

Så riktigt så produktiva är nog inte alla.

Däremot borde mediaundervisning  fokusera på produktion av media inte bara på konsumtion. Barn vill visa upp vad de gjort, vuxna inte så mycket. Orkar/vill/tittar vi verkligen när de vill förevisa?
Det att man leker och skapar i ett.nåt att ta tillvara.
Kommer ungdomar att våga leka som vuxna?Viiktigt i en värld där man hela tiden måste kunna lära sig nya saker.

Commentary
Associate Professor in Media Studies Pille Pruulmann-Vengerfeldt, Institute of Journalism 
and Communication, University of Tartu, Estonia  

Presenterar sig som en riktig digital nativ. Som 15 åring  med i Multi User Dungeon. Övertalade mamman att det var bra för engelskan (låter som ett bekant argument ännu i dag.)
Hon har undersökt vad vuxna gör. Myt att använder man internet har man genast nytta av det. All har olika användarändamål. Unga behöver hjälp med att förstå dessa olika sätt. Myten att de kan i kombination med vuxna som inte "kan"/vågar kan vara problematisk. Leder till en värld där vimed fantastisk teknik producerar bara "katt-videon"?


Evaluating educational resources, projects and practices
Insafe - striving for a better internet. Coordinator, Senior advisor Janice Richardson, Insafe 
network, Belgium 

http://www.saferinternet.org/

Mycket koncentrerat på olika faror trots att man ofta påpekade att det lönar sig att stöda det kreativa och positiva. Stämmer. Alla vet att barn och inga i det stora hela föredrar skapande framför destruktivitet. Låter bara lite konstigt då man använder frihet och förbud i samma mening.
Intressant att man kommit till att föräldrar vill ha materialet i tryckt format. Hur kan man ta till sig och bedöma material o "online" i "off-lineformat". Eller följer man bara bokstavligen det som står där?

Impact assessment – basics steps and examples . Project manager Gudberg Jonsson, Insafe 
network Iceland

Verkar som det är viktigt för finansiärerna av dessa projekt att få bevis för att de har önskad effekt. Kan vara problematiskt om beställaren därför påverkar innehållet. Nu är 75 % av finansieringen från EU och resten från regeringen. Kunde varit mer betryggande om man inte vetat hurudan arme av lobbare t.ex."upphovsrättsmaffian"  har som påverkar EU och att isländska regeringen försöker blockera halva internet för att komma åt porr .
De hade haft problem med ett material från upphovsrättsorganisationen. Det hade inte haft ett begripligt format. Därför rekommenderade de att inte ta in sånt material även om det är gratis. Jag håller med men anser att man inte överhuvudtaget ska låta en sida av en sak föra egen talan i sånt här material. Allt material bör visa en neutral helhet.
Kanske dessa faktorer i kombination med kravet på mätbarhet försämrar ett annars bra projekt?

Media education in Finnish public libraries: mapping the field and building sustained 
practice. Researcher, Project planner Mika Mustikkamäki, Finnish Library Association, 
Finland 
Mera undersökningar och statistik. Frågar vi för mycket och gör för lite? Vi vet att 16 % av biblioteken har en samarbetsplan med skolor. Dock vet ingen vad det innebär i praktiken. Vad gör de? Vet vi ens vad vi menar med "Mediafostran"?

Mediaeducation.fi - a window to the recources and innovations in Finnish media 
education. Coordinator Anniina Lundvall, Finnish Society on Media Education, Finland 

http://sv.mediakasvatus.fi/node/5567


A child's growth in the mediated world
Part of the picture - media education in early childhood education.  Senior advisor Saara 
Pääjärvi, Finnish Centre for Media Education and Audiovisual Media, Finland 


Bra poäng att saker som inte är kopplade till den dagliga verksamheten inte blir av. Då är det ju bara "en av dessa saker som är inne nu".
Skolning blir bara för de redan frälsta om det sker på individbasis. Alla lärare behöver kunskap eftersom alla elever lever i en media värld Mediaskolning är inte en serie lektioner. Det är att uppfostra ett barn til en meidiakunnig vuxen. Speciellt med förskolor och dagisar att man möter föräldrar varje dag. Ger en stor fördel i samarbetet jämfört med senare år i skolan.
Man kan inte säga åt föräldrar vad de ska göra och hur de ska vara föräldrar. Då låser bara sig situationen.
Eftersom det är så stort ämne, hitta ditt eget sätt. Om alla gör lite blir det en helhet, Finns ingen  one-size-fits-all-lösing.
Viktigt att kombinera skolningar och "workbased learning". Ingen lär sig detta på en eller ens några skolningar. Bör var en löpande process.
Intressant fråga till sist: Vad och hur mycket behöver varje utbildare? Det är ju inte det enda de har att göra.

Media education in early childhood education - Current situation and developmental 
issues in the City of Espoo. Early education specialist Varpu Ojala, City of Espoo, Finland


Vad om dagisarna hade utrustning?
Nu har de skaffat Opit, Lite interaktiva tavlor, datorer och pekdatorer. I princip är alla positivt inställd men använder bara färdigt material ännu, Inte färdiga att producera eget. Inte heller riktigt klart vad de i praktiken gjort och hur de använt tekniken  men utredning på gång.

Media education in formal education. Executive Director Minna Riikka Järvinen, The Centre 
for School Clubs, Finland 

Media education in formal education from Minna Riikka Järvinen

Alla presentationer borde så småningom finnas på webben.