Moralens förfall/utveckling

Intressant om stigande IQ och hur det förändrar oss. "Numera ser vi moralregler mindre som ett orubbligt arv från föräldrarna än något vi kan ifrågasätta rationellt och utveckla på egen hand."
Är det detta som gör att jag förväntas bli upprörd då små barn använder pekdatorer istället för att "leka"? Är detta förklaringen till att jag borde bli upprörd över att min dotter ibland vill spela Angry Birds på min telefon vid matbordet? Är det därför jag inte förstår varför alla "experter" anser detta vara förkastligt när ingen reagerar på att hon en annan dag lägger pussel vid samma matbord?
Kan det vara så enkelt? Vi accepterar inte längre konstiga regler som att jag får läsa tidningen vid morgonmålet men hon får inte göra nåt annat än äta "för att det är så" utan vi ifrågasätter och gör annorlunda ? Av den orsaken tror folk att den är smarttelefonerna och pekdatorerna som är orsaken till denna anarkism eftersom det är på den hon spelar AB och jag läser tidningen? Jag tror det. Att dessa apparater får agera synbdabock för att ungdomar i mycket varierande åldrar ifrågasätter gamla regler som ibland saknar funktion.

(Och nej, jag ljuger inte heller för henne att man inte får simma mindre än en timme efter maten för att "man kan få kramp" utan säger som det är. Pappa åt för mycket och är trött. Vi får gå lite senare.)

Svenskarna och Internet 2013

Årliga undersökningen Svenskarna och Internet

Min morgon

Gästade Min morgon och fick tala några minuter om smarttelefoner:
 http://areena.yle.fi/tv/2046371?start=17m52s
Skoj men pratar gärna längre.

Bokdumpning

Nya böcker dumpas allt snabbare kunde man läsa på Yles svenska webb idag. Det var förlag som på bokmässan beklagade sig om det hårda kulturklimatet och att nya böcker allt snabbare hittas i realådan och till och med bränns upp då de inte säljer. Intressanta att man i hela historien sätter likamed-tecken mellan bok och papper. För nog är det ju så att de flesta problem de tar upp hänger ihop med ett föråldrat begrepp om vad en bok är och hur den ska konsumeras. Vem har sett e-bokbål? Av ekonomiska skäl eller andra?
På nåt sätt blir bokförlag tydligen lika förvirrade som tidningshusen av att vara tvingade att förnya sig att man slår knut på sig själv. Som VBL som erbjuder provexemplar på den nya papperstidningen i tabloidformat som e-tidning...
Lite nytänkande är nu ett måste. Kanske vi vill ha kvar pappersboken i nån form. Ge folk en e-version på köpet. Låt folk som vill ha pappersversion efter att den lilla upplagan som tryckts tagit slutbeställa den och tryck nya efter beställning. I dag tar detta inte många dagar och de kan ju få en e-bok på köpet att läsa under tiden. Men gör något även om ni inte vågar ta steget fullt ut  så att vi har nåt att läsa i framtiden också. Det är innehållet vi i första hand vill ha. Formatet är sekundärt.

Skoldebatt

Är den finska skoldebatten lika politisk som den svenska frågades det på Twitter igår. Nej svarade jag med frågan om det finns en skoldebatt i Finland tillagd.
För visst diskuterar vi skolan men diskuterar vi egentligen nånsin skolan? Några exempel:
Vi debatterar om byskolornas vara eller inte vara men då är det oftast egentligen bygdepolitik vi diskuterar. Skolan kan vara mycket viktig för byn. Om vi i den diskussionen kommer in på undervisningen och själva skolan verkar det ofta som om vi letat fram de argument som stöder vår ståndpunkt om den lilla byskolan ska finnas kvar eller inte.
Vi diskuterar språkundervisningen men  den diskussionen har nog så lite med skolan att göra egentligen att vi går vidare till nästa.
Vi diskuterar digitaliserad studentexamen mycket lite pedagogik utan mest teknik. Mycket lite hur vi kan utnyttja möjligheter men mycket hur vi kan begränsa användningen.
Så lite har jag den känslan att skolan diskuteras men mera som en plats och organisation än som en tanke. Vi borde kanske diskutera mera varför vi har en skola, för vem och vad vi vill uppnå med den för att komma in på hur vi ska uppnå bästa resultat. Svårt med skolan då alla har erfarenhet av den och en vanligtvis ganska stark uppfattning om hur den ska vara. I kombination med Pisa-undersökningar som visar hur rätt vi har kan det vara en rätt farlig situation med tanke på framtiden.

Öga/hand

Kort lösryckt tanke: Om vi hade följt med vår tid i alla finska skolor skulle vi väl nu bekymra oss för att barn inte kan använda mus längre? För nog är det ju en öga-hand koordinationsövning minst lika mycket som att skriva med penna...

Supercell

http://svenska.yle.fi/artikel/2013/10/15/miljardaffar-da-spelbolaget-supercell-saljs-till-japan

1.1 miljarder för 51% av Supercell. Vars affärsidé har varit att skapa spel som Clash of Clans, låta folk ladda ner dem gratis och sedan tjäna stora pengar på kringprodukter och fördelar i spelet. Ganska bra vinst. Kan detta vara nåt att fundera på för äldre branscher som kämpar med de utmaningar som webbens möjligheter för med sig? Eller är det bara nya företag utan gammalt bagage och inställningar som klarar av såna här konststycken?

Finland i topp (men på vad?)

OECD: Finland i topp vad gäller färdigheter skriker tidningar ut idag och ännu en undersökning som visar hur duktiga vi är. Fint så men varför bryr sig ingen om att skriva vad som egentligen mäts? Vad betyder "förmåga att lösa problem med hjälp av dator" ? Det skrivs ingenstans. Utan den informationen är allt detta ganska intetsägande. Det tar mig tre minuter att googla mig fram till OECD: sidor och där i denna pdf på sidan 35 hitta svaret på min fråga.

Detta får mig att ställa en ny fråga. Hur länge kommer vi att befinna oss i toppen på dessa listor om informationen vi dagligen får är så slappt framtagen? Och kanske framför allt, hur kommer det sig att vi så duktiga finländare accepterar denna nonsens rapportering?

Hoppas att det beror på att vi så ivrigt söker fram svar och analyserar dem själva, Om det är så får väl kommande undersökningar visa.

Formatdiskussion igen.

Nästan värt ett inlägg bara det att Fsl har gjort det så lätt att länka till tidningen Lärare och när artikeln dessutom handlar om gammal arbetsplats så finns inget val. Tycker den ger ett bra intryck av skolan men en sak reagerar jag på. Nämligen: "...senast i gymnasiet måste t.ex. Wikipedia som källa bort." Egentligen fastnade jag för den meningen för att jag gick i liknande tankar efter att ha följt med en diskussion om tidningar på LinkedIn. Nämligen hur vi hänger upp oss på format- Papper ges vissa egenskaper och digitala skrifter ett annat. Vad är logiken i det?
Samma gäller detta med Wikipedia som källa. Finns fler sätt se på. Man kan se på Wikipedia som otillförlitligt för att den upprätthålls som Wiki. Men som tidigare nämnt här i bloggen så  beslöt man då man lade ner "Uppslagsverker Finland" att ge över materialet till svenska Wikipedia. Betyder det att materialet var ok så länge ett förlag stod för det men då det flyttade till en annan adress blev det otillförlitligt?
Eller kanske tanken med meningen egentligen var det som jag också tycker. Nämligen att inga uppslagsverk är en källa. Uppslagsverk är ju ett sammandrag och vi bör ju söka oss till orginalkällor då vi producerar eget material. Men nog är det ju betydligt lättare att gå vidare till orginalkällan från Wikipedia än från ett slutet uppslagsverk som ofta saknar källhänvisningar.

Strömmande musik

Märkte i morse då jag steg upp att jag glömt stänga av datorn och Spotify kvällen innan. Eftersom Bad Religion hunnit producera en hel del snurrade det på ännu. Då frågar man ju sig vem detta var en bra affär för? Artister får väl betalt per uppspelning? Betyder det att man borde vara lika noggrann att stänga Spotify som vattenkranen? Annars blir det dyrt för dem att betala artisterna och priset höjs.

Börjar tiden vara förbi då man åtminstone kunde låtsas att man visste vad man betalade / fick betalt för?

Kids Can't Use Computers... And This Is Why It Should Worry You

Kids Can't Use Computers... And This Is Why It Should Worry You

Ibland stöter jag på inlägg som är så bra och långt kunde vara skrivet av mig själv. Detta är ett sådant. Ganska långt men läs och tänk.

Känner mycket väl igen exemplen han nämner samt känslan av att vara en foliehatt när jag försöker diskutera saker som senaste övervakningskandaler eller britternas porrfilter men ingen bryr sig.

Som han säger: Without reference to Wikipedia, can you tell me what the difference is between The Internet, The World Wide Web, a web-browser and a search engine?
If you can’t, then you have no right to be making decisions that affect my use of these technologies. Try it out. Do your friends know the difference? Do you? 

På en sekund

En sekund. Vad hinner ske på det?: http://onesecond.designly.com/

En liten saga

Ofta hör jag motiveringen att all övervakning och registrering är ok så länge man inte har nåt att dölja. Så en liten saga på detta tema. Det var en gång ett land som beslöt att alla som ville ha ett pass skulle få sina fingeravtryck registrerade. Detta skulle såklart skötas av polisiära myndigheter, registret skulle inte användas till annat och det är ju frivilligt att resa. Och inte har man väl nåt att dölja för polisen? 

Fast det är ju lite jobbigt  för polisen att alla ska springa där och lämna fingeravtryck och hämta pass. Åtminstone kunde folk väl hämta dem nån annanstans ifrån? Det gör ju inget. Polisen sköter ju fortfarande registreringen. Så registreringen är ju i goda händer.

Fast det är ju fortfarande mycket spring hos polisen. Eftersom det går bra att hämta passet på R-kiosken kan man väl lika bra sköta ansökan där också. Och eftersom du inte har nåt att dölja gör det väl inget att det företag som råkar vara ägare av R-kioskerna just ny sköter registreringen av dina fingeravtryck? Så var sagan slut? Lärdom? Ingen. För vi duktiga människor utan nåt att dölja kommer aldrig att förstå att de register och databaser som byggs upp med (oftast) goda föresatser aldrig kommer att försvinna. Däremot kommer användningen och vem som har tillgång till dem att variera. I bland dem kommer att finnas en hel del personer och organisationer med lite annan rättsuppfattning än jag. Så kanske det att vi inte har nåt att dölja inte är frågan? Kanske frågan är vad insamlarna har att dölja? Sen tänker jag inte ens gå vidare med tanken om att det som idag är ok och inget att dölja kanske inte alls är hälsosamt i kommande tider. För i vår civiliserade del av världen är detta inget att fundera på. 

Public service och livets orättvisor

"På lokalplanet verkar Svenska Yle bygga ut sin nättjänst i samma form som de finlandssvenska lokaltidningarna. Är detta vettig resursanvändning och det som konsumenterna önskar sig?" frågar sig Henrik Johansson i ( som är verkställande direktör för KSF Media Ab som ger ut Hbl, Borgåbladet, Hangötidningen, Västra Nyland, Östra Nyland och Loviisan Sanomat.) i dagens HBL. Han skriver alltså "Läsarnas brev" i egen tidning. Överhuvudtaget går han hårt åt det faktum att YLE producerar material på webben gratis och att YLE är skattefinansierat. Tyvärr på ett mycket barnsligt "det-är-orättvist sätt".
Kommentarer som: "Yles uppdrag är fortfarande nästan helt odefinierat och kontrollen av bolagets verksamhet är oklar, för att inte säga direkt undermålig.", "Yles verksamhet hotar att snedvrida konkurrensen på mediemarknaden på ett allvarligt sätt om inte dessa frågor får en tillfredsställande lösning.", "Saken blir inte enklare av att Yles finansiering i övriga aktörers ögon är väl frikostig. ", Ännu märkligare är att summan bundits till index, vilket alltså innebär att den kontinuerligt kommer att stiga (många frågar sig därför om Yle anses viktigare än andra samhällstjänster, såsom hälso- och sjukvård och utbildning, som inte åtnjuter denna lyx). Och intrycket är att det är med just dessa tilläggspengar som Yle bygger ut sin verksamhet, lanserar nya tjänster, framför allt på nätet, och därmed hotar snedvrida konkurrensen (ännu mer)." klargör att han tycker att detta är orättvist.

Själv är jag av en lite annan åsikt även om hans poänger nog är saker som bör diskuteras men på ett lite mer vuxet sätt. Jag tycker Public Service handlar om att producera så bra material att övriga mediehus tvingas förbättra sig och höja sin nivå. Då har vi en bra situation. Utan svenska.yle.fi och det utvecklingsarbete de gjort för att producera en fin produkt hade det inte funnits nåt skäl för de finlandssvenska tidningarna att förnya sig. Är man ensam är man ju ändå bäst. Hade vi utan dem haft något modernt material överhuvudtaget? T.ex. nämnda hbl.fi har ju gjort fina framsteg den senaste tiden. Speciellt deras strategi att ge allt e-material på köpet åt alla prenumeranter är en bra modell. Däremot har YLE en fördel som sällan nämns. De är inte fast i gamla koncept. YLE har ingen gammal papperstidning som äter resurser på alla sätt. Det om nåt är en fördel. Tänk på den saken HBL och andra. Kolla in varför YLE:s webb fungerar så bra och dra nytta av varandra. Stödköp av tidningar är inget som kunder sysslar med. Ni måste helt enkelt erbjuda nåt som ingen annan har eller åtminstone ge det ni har på ett bättre sätt. Då klarar ni er fint. Att gnälla på att det är orättvist tar er ingenstans.


Artikeln finns i sin helhet på hbl.fi men kräver tyvärr inloggning.

Upphovsrätt och medborgarinitiativ

I tisdags tog tiden slut för det medborgarinitiativ som strävar till en modernisering av upphovsrättslagen slut. Efter en stark slutspurt samlades de behövliga 50 000 underskrifterna ihop med en liten säkerhetsmarginal. Personligen trodde jag att detta inte skulle lyckas eftersom det inte handlar om någon enkel ja/nej fråga. Jag är ibland glad att ha fel.

En artikel i Västra Nyland tog dock ner mitt humör. Finns många andra med mer positiv vinkling men den här visar ganska långt problemet med både upphovsrätt och medborgarinitiativ.

Här konstaterar Raija Vahasalo, ordf. för riksdagens kulturutskott, kort och gott att hon inte bekantat sig med initiativet men det kommer nog inte att leda nån vart för producenter av material ska få betalt för sitt arbete. Vad är det för idé med dessa initiativ om de som ska behandla dem förhåller sig så här? Låt vara att hon kanske har rätt. Troligtvis kommer de starka upphovsrättslobbarna att övertyga att så ska det vara och ingen förändring sker. Hoppas jag har fel igen. Om inte så vore ju en öppen diskussion en bra början till förändring. Redan det vore en positiv effekt av detta initiativ.

För nu är det ju så att lagar stiftas för alla. De är inte till för att skydda en viss grupps intressen utan ska driva samhällets bästa. Tanken är inte att säkra inkomster för en grupp människor eller företag utan att se till att det finns möjlighet för kulturproduktion. Upphovsrätten gäller inte bara det som producerats kommersiellt. Här ingår förstås en dräglig inkomst för producenten men om lagarna som nu hindrar konsumtion bör de ses över. För att det ska lyckad bör alla parter ha ett rätt öppet sinne i diskussionerna. För det gäller inte så mycket oss som det gäller kommande generationer. Redan nu ges många böcker inte ut eftersom det inte lönar sig för förlagen? Är det i författarens eller läsarens intresse?

AnkSome II

Anteckningar från: 

#AnkSome 2013

8.6.2013 i Hub Helsinki

10.30 Keynote (Distans)| Mats Adamczak: Storytelling Engagement Stickiness http://penxy.com/wac
http://www.slideshare.net/amazingmaz/ses-15992761


Mycket intressant i den presentationen. Speciellt tanken med långvariga "förhållanden"i social media. Inte snabbhet utan att på längre sikt bygga upp (kund)förhållande.Kontinuerligt blandat innehåll. Ingen orkar med någon som bara talar t.ex. jobb.
Risk att material drunknar i flödet,därför stort krav på att materialet håller hög kvalitet.
Skulle nog finnas en hel del att lära av PAF:s sätt att sköta sin marknadsföring för andra företag (och privatpersoner.) 

11. 10 Reidar Wasenius: "Är Facebook terapeutiskt för dig eller får den din hjärna att ruttna?"

• Facebook är inget automatiskt.Vare sig bra eller dåligt. Beror på hur du använder.
• Huvudsaken mångsidig och regelbunden utveckling av färdigheter. Tar man in nya saker utvecklas man men tar man bara in det man redan "vet" stagnerar man eller går bakåt?
• Farligt att filtrera bort saker man inte "vill höra".
• "Facebook är en marknad". Interaktivt men rätt hårt och ytligt.
• Är nätet en katastrof för minnet? Eller är fortfarande den bakgrundskunskap vi har i huvudet nödvändig för att kunna sätta saker i sammanhang och förstå nåt? 
• "Facebook är en nattklubb". Gästerna skapar innehållet och stämningen.
• "Facebook är en magisk spegel" http://www.theatlantic.com/health/archive/2013/06/study-looking-at-own-facebook-profile-bad-for-brain/276442/ 
• Risk för att vara frånvarande även när man är fysiskt närvarande. Koncentrationsförmågan kan bli lidande.
• Hjärnan lär sig att få snabb och snabbt återkommande "tillfredställelse". Nytt och intressant hela tiden. Förr "flörta och skicka blommor"vilket tog tid och energi. Idag klicka sig fram. Hjärnan förändras? Förmågan att skjuta upp tillfredställelse minskar?
• http://ed.ted.com/lessons/philip-zimbardo-the-demise-of-guys
• (Är problemet att man vill ha snabb tillfredställe eller är vi avundjuka på att ungdomar idag kan få det? Jag är rädd för att vi alltid har oss själva som måttstock och inte tar i beaktande ungdomars totalt annorlunda bakgrund.)

11.55 Lunch

12.25 Kaj Arnö: Open workshop - Revolutionerar (GPS-)koordinaterna?

• "Det fanns inte en sån app så vi gjorde en"
• GPS-positionering är gratis även utomlands.
• http://q-trips.com/
• https://itunes.apple.com/WebObjects/MZStore.woa/wa/viewSoftware?id=645898047&mt=8
• http://www.geonames.org/
• http://wikimapia.org/

13.00 Micke Hindsberg: Kuratering inom journalistik

Kuratering - vad är det? #AnkSoMe from Micke Hindsberg

• Filtrering i olika former: https://docs.google.com/document/d/1GEIAGiUCAjlIyfOLRlqvRoLy3lmOuiq9Na2Lft8eyKA/edit
• Filtrerat filter försöker visa användaren det algoritmer tror att användaren vill se. Vare sig det gäller maskinell eller personlig (t.ex.personliga rekomendationer på Facebook) filtrering.
• Kuratorer gör denna "rekommendering"/sållning
• Ny roll för journalist. Sålla bland materialet.
• http://www.slideshare.net/anttijohanneshirvonen/mita-on-kuratointi
• Källkritik och verifiering av källor viktigt i en nätverkande värld.
• Allt öppet på webben. Hur etiskt att använda det? Övervägningsfråga.
• https://www.facebook.com/Kvanthopp exempel på kuratering. Man kan vara tillräckligt intresserad för att följa dem men inte för att följa alla ursprungliga källor.

Om YLE (eller annan) filtrerar flödet lägger det stort ansvar på kuratorn. Naturlig utveckling av vad journalistik alltid varit?

(Om social media fungerar som femte statsmakt och granskar granskarna är det bra. Ibland önskar men dock lite regler i den diskussionen också.)  

14.40 Cristina Andersson: Marknadsföring i sociala medier - erfarenheter och reflektioner

• http://www.develor.fi/

14.05 Kaffepaus

14.25 Edward Krogius: Avoimet oppikirjat och Oppikirjamaraton.

Varför öppna läroinnehåll? from Vesa Linja-aho

• Material blir inte föråldrat utan kan uppdateras, delas och spridas. Upplagan tar aldrig slut.
• "Kvalitetskontroll" kan vara en utmaning.
• Svårt att samla den kritiska massan för att komma igång.
• Edward "koordinerar" svensk satsning. Ta kontakt om intresserad!

14.50 Jessica Parland-von Essen : Bloggen som plattform

Bloggande på ank some from Jessica Essen

• Vad vill du med din blogg? Profilering.
• Långa texter eller korta? Bara text eller bilder?
• Kommentarmöjligheter? Öppen? Moderering? Svara?
• Har tjänster som Instagram tagit över ursprungliga web-logg tänkandet?
• Marknadsföring av inlägg? Hur och vad är för mycket?

Detta och mycket andra diskussioner under den punkten

15.45 Johanni Larjanko: Marknadsföring för digitala analfabeter

• http://digidel.se/
• http://inkluderaflera.fi/start/
• Hur se till att alla har möjlighet att använda tjänster för att klara sig i det vardagliga livet?
• Konkreta mål:50 000 finlandssvenskar som idag inte kan ska kunna.
• Nätverka med redan existerande organisationer. 
• http://opeka.opetusteknologia.info/

Allmänt:

http://www.someawards.fi/

Andra om AnkSome:
Esseter
Hit och dit...

Föreläsning del 1: På skillda linjer

(Bild 2-3)
Statistik blir man sällan glad av så det har jag undvikit så gott det går. Dock tycker jag den här enkla grafen från Svenskarna och Internet fyller sin funktion. Inte bara för att den visar att internet inte är nån marginell grej utan för att klargöra en liten men viktig detalj. Den som jag vill framhäva med den röda linjen jag lagt in. Min poäng här har varit att de personer till vänster om linjen inte levt en enda dag i sitt liv utan "webben". Däremot har alla lite längre till höger gjort detta. Stor skillnad i synsätt hos dem som alltid haft tillgång och de som har fått internet som något extra.  För en är det nåt extra som är bra att ha, för en ett grundelement. Detta bör vi absolut komma ihåg, speciellt när dessa grupper diskuterar med varandra.
Skillnaden kan bli klar många gånger. Ibland då man försöker förklara för en sjuåring att man sparar "genom att klicka på disketten (När såg du en sådan senast?) eller då yngsta personen i familjen står och trycker på tv:n...

Skärpning

Har varit lite dåligt med aktivitet på den här bloggen ett tag. Nu ska jag skärpa mig. Höll min sista Hem- och skola föreläsning för ett tag sedan. Som jag tidigare nämnt slutar jag med dem eftersom jag inte längre jobbar med daglig kontakt med barn och ungdomar. Jag tycker det finns tillräckligt med folk som föreläser och sitter i tv-soffor med berättelser om hur det varit nångång och hur de tror det är utan att ha nån kontakt med verkligheten. Det behövs jag inte till. Räcker att man öppnar första bästa tidning för den saken. Eftersom det är en hel del såverkar det inte som om jag kommer att hinna få ner allt på en gång. Därför kommer  jag att dela upp inläggen i lämpliga delar baserat på den presentation jag använde de sista gångerna. Så småningom kommer allt att finnas här.

Slutlig Hem och Skola from Joakim Granqvist

Nya metoder

Fick mig en liten tankeställare i lekparken idag, närmare bestämt vid gungorna. En liten pojke gungade, eller snarare hoppade ur gungan, och ropade på sin pappa. Pojken ville att pappan skulle ta tid hur länge han var i luften vid hoppet. Pappan förklarade då att då man hoppar mäter man längd, inte tid. Efter en stund anslöt sig en annan vuxen som förklarade taktiken hur man hoppar långt. "Hoppa inte högt, o.s.v.". Efter en stund höll pojken på att så gick det går hoppa över den pinne som märkte ut hans längsta hopp. Knappast nån ovanlig berättelse om ni läser ännu. Men vad var det som hände?
Pojken hade en idé. Varför kunde man inte mäta ett längdhopp i tid istället för cm? Kunde det inte vara ett minst lika bra sätt? Eller ett till sätt? Enda orsaken är att "så gör man inte" vilken sällan är en bra orsak.. Desstutom stod pappan och fingrade på sin telefon. De hade alltså utrustningen för att mäta tid men inte för att mäta längd.
Är det detta som händer i våra skolor och på våra arbetsplatser? Personer med nya ideér tas ned på jorden med "så gör man inte? Såna som inser att i den här situationen har vi utrustning som lämpar sig för detta tillåts inte använda den eftersom det inte passar in i gamla mätsystem? Är vi så rädda att gå miste om gamla system att vi inte accepterar nya även om de inte ens utesluter det gamla utan bara utgör ett komplement?
Problematisk om vi i en tid som kräver förnyelse hela tiden inte vågar leka oss fram till nya sätt, eller ens låta andra som ser möjligheter göra det. Hoppas att det inte är så. Hur som helst kommer jag nästa gång jag ser längdhopp på tv nog fundera om inte pojkens mätmetod hade varit lika bra om det var så man "alltid gjort".

Faran med att "veta att det är så för att det är så".

Läste  "Lapsemme voi saada raivokohtauksen" - mikä siinä älylaitteessa koukuttaa?" och fastnade för några saker. Att folk säger saker i en enkät betyder inte att det är så. Vetenskap är inte demokrati där de flesta  har rätt. I detta fall att pekdatorer är beroendeframkallande. Att föräldrar säger detta i en enkät betyder inte att det är så utan att föräldrar uppfattar det så. Två vitt skilda saker. Den perfekta illustrationen visar dessutom ett barn som skriker nej när en vuxen påpekar att speltiden är slut. Där har vi en annan myt. Detta med speltid. Vem av er skulle inte bli upprörd om någon kommer och drar ur elkabeln på er dator då ni håller på med nåt viktigt?
Genom att diskutera och förstå den andra partens intresse undviker man såna här situationer. Sluta tro på detta att "36 minuter speltid är det maximala för alla (barn) i alla situationer". Ta i ställer och prata med era barn så ni förstår vad de gör. Förklara sedan för dem varför det är så viktigt att sluta t.ex. spela just nu trots att spelet är inne i ett avgörande skede. Kan ni inte förklara det på ett bra sätt är det kanske inte så viktigt att sluta just nu just denna gång?

Personal Analytics for Facebook

Har länge gillat Wolfram Alpha. Nu kan man även undersöka sig själv och sitt sociala Facebook-nätverk med den tjänsten.
Wolfram|Alpha  Personal Analytics for Facebook

Oroväckande trend

Har observerat en oroväckande trend bland våra finlandssvenska tidningshus. Först vill man införa betalning för webbtjänster och försvarar det med att kvalitet och utveckling kostar och sedan går det ett par veckor och så inleder man sammarbetsförhandlingar. Först KSS Media och sen HSS Media. Visst förstår jag att man när det krisar ekonomiskt ekonomiskt vill ha in mera pengar. Det jag inte köper är att man kan göra bättre, eller ens lika bra, journalistik med mindre resurser. Alltså låter det som om vi ska betala för nåt som varit gratis men dess kvalitet sjunker. Vore kanske bättre att sluta försöka upprätthålla en massa paralellprodukter och istället fundera vad som lönar sig att satsa på för framtiden. Personligen betvivlar jag att byte av pappersstorlek är lösningen.

Mina medier

Har ibland tänkt skriva ner hur jag använder olika sociala medier och såg att bl.a. @mintumy  hade gjort det så nu´gör även jag slag i saken.

Nämnde @qscwer och @hannagrrr i Fröken Myntas blogg: Lärare, skolan och sociala medier bit.ly/YwVQkz
— Minttu Myllynen (@Minttumy) April 12, 2013

 Egentligen vet jag inte hur intressant det är eftersom det bara är min användning. Det vi kallar sociala medier är ju ganska långt tomma skal som vi själva fyller. Vad de lämpar sig till beror på vad vi fyllt dem med och vad vi fyller dem med beror på vad vi använder dem till. Dessutom håller jag mig här till ett fåtal tjänster.

Facebook: Största fördelen är den stora mängden användare. Gör den till en bra portal för att hålla kontakt med folk trots att den är tekniskt ganska dålig och svårhanterlig. Använder den till att hålla kontakt med bekanta från olika ställen. Jag knyter mycket lite nya kontakter här och publicerar 2/3 delar för sluten grupp eftersom det helt enkelt inte är intressant för utomstående.

Twitter: Tog ett par år innan jag kom igång med denna. Twittrar mest jobbrelaterat och största delen av de jag följer har jag aldrig träffat afk. Ypperligt som informationskanal och den rätt strippade kommunikationen på max 140 tecken lämpar sig utmärkt för detta. Kräver tid att bygga upp en skara att följa/följare eftersom det inte som på FB går att plocka in en massa gamla klasskompisar och liknande om man siktar på samma användningsområde-

Google+: Tekniskt den bästa. Har fått lite oförtjänt dåligt rykte eftersom en del användare förväntade sig ett nytt Facebook men sedan inte hittade samma användare här också. Lätt att komma igång eftersom det delas en hel del cirkla med användare och man lätt hittar sådana i en kategori som passar. Lite av en koppling till den riktiga världen för mig. Använder den inte som de två första med en klar profil på användarna vilket ger en lite skev världsbild. Här "addar" jag gladeligen alla som är någorlunda aktiva. Ger många överraskningar när man ser hur folk med andra intressen än jag tänker.

Linkedin: Mera som en CV med arbetsrelaterade grupper som jag hör till. Lite mer långsamt pch eftertänksamt format på detta forum. Ett bra komplement på de övriga.

Blogg: Användning varierar hela tiden. Minnesanteckningar för mig själv som andra kan ha nytta av, funderingar som är bra att få skriva av sig och ibland som skyltfönster för att visa upp vad jag kan och har gjort.  Ibland intresserar sakerna jag skriver om nån annan, ibland inte.

När jag har mer tid ska jag fortsätta med hur jag kombinerar dessa. För det är ju där styrkan ligger.

Gratis webb-lunch. Finns det?

Ofta när man diskuterar digitala produkter kommer man in på frågan om saker kan vara gratis. Då med två synvinklar grovt taget. Kan du producera nåt och ge folk tillgång utan att ta betalt och kan jag som konsument få nåt utan att betala för det? Om vi tänker på betalning som en transaktion där pengar byter ägare så är svaret ja på båda. Det finns gott om andra orsaker att  dela material och produkter. Allt från trafik till reklam och testning av produkter till den enkla orsaken att om jag kan dela ut nåt utan att det kostar mig nåt så är det ofta enklare och billigare att gör det så än att konstruera ett betalningssystem. När dessa system blandas får vi fram starka produkter. Om jag vill sälja en produkt och nån kan dela ut den gratis med samma kvalitet gällande produkt och omkringliggande tjänster så tvingas jag ju skapa en bättre produkt för att förmå nån betala för den. Slutresultatet är att jag har en bättre produkt, den som köper den får en bättre produkt medan den som inte har råd eller har så höga krav ändå har tillgång till en version.
Så tycker jag även man ska se public servicebolagens uppgift. Vissa tidningar är sura på att YLE producerar material från webben vilket konkurrerar med deras webbtidningar. Detta är just varför vi behöver public service. För att tvinga fram kvalitet av övriga producenter och gardera tillgång till information för alla. Jag vågar säga att utan public service skulle nivån på nyhetsmaterial sjunka på många fronter.    

Finlandssvenska betalmurar

http://svenska.yle.fi/artikel/2013/04/04/ksf-media-forsvarar-sig-unikt-material-kostar

Ska uttala mig kort om finlandssvenska betalmurar på webben så jag inte upprepar mig allt för mycket. Inget fel på att ta betalt om det finns en marknad. Hs.fi fungerar fint. Bra exempel på detta är jag. Har inte betalat men läser nån artikel ibland efter att nån länkat dit. Senaste dagarna har jag haft ett testa abonnemang och inte märkt nån skillnad. Visar att man har tillräckligt med sprickor i muren för att inte bli av med alla fördelar som spridning på nätet har. Men nu är ju HS ganska stor i jämförelse med de finlandssvenska tidningarna. Finns det faktiskt en marknad som består av icke redan prenumeranter som är beredda att betala för bara webbsidan? Eller hade det varit bättre att gå mot strömmen och hitta på nåt kreativt? Är man liten måste man ibland våga göra på annat sätt än de stora. Reklam eller betalmur kan ju inte vara det ända sättet att få in pengar på webben?

The Pirate Bay - AFK

Tittade för några månader sedan på TPB AFK och följde sedan med hur svenska Piratpartiet tvingades sluta ge Pirate Bay nätuppkoppling. Skrevs så mycket då att jag väntade lite. Finns andra som kan  ge mer djupsinniga analyser men vill nu lyfta fram två saker. Vanligtvis är det svårt att diskutera sånt här med folk. De flesta anser mig vara en"sån där som anser att allt ska vara gratis och det är fritt fram att stjäla" när jag försöker. När jag argumenterar lite får jag sedan svaret att "man inte satt sig in i det så mycket" Nu kommer min första sak som jag vill ta fram. Det handlar inte om gratis eller inte. Det handlar inte om musik och film, (eller porr som man ville förbjuda för ett tag sen.) Nu får gärna nån som är mer tekniskt kunnig än jag rätta mig om jag har fel. På nätet finns bara trafik med ettor och nollor. Det går lika lite att veta vad dessa paket med 1 och 0 består av innan man tittat efter som det går att veta vad ett postpaket innehåller utan att öppna det. Jag tror inte vi skulle gå med på att brevbäraren öppnar alla paket innan leverans för  att se att det inte finns en hembränd cd-skiva eller porr.
Det andra som jag vill ta upp är att jag ser en stor fara i att man ger den ekonomiskt starkare rätt. Det fanns inget olagligt i att Piratpatiet gav TPB nätuppkoppling. Men eftersom de organisationer som krävde att de skulle sluta med det har mer eller mindre oändliga ekonomiska resurser så kan inte personer i ett litet parti riskera att möta dem i domstol.  Den starke kan alltså hota sig fram till önskat resultat. Var och en kan själv titta på den i början nämnda dokumentären och skapa en bild av hur neutrala domare och utredare egentligen är i dessa rättegångar.Även här har mer lärda personer än jag konstaterat att allt gått rätt till. Jag skulle gärna veta vad andra "vanliga" människor anser. Gärna efter att ha satt sig in lite.

Finska skolorna och IT

Läste på Utbildningstyrelses sidor att finska skolor har utrustning av toppklass men släpar efter vad gäller användning av IT i undervisningen i förhållande till andra länder i europa. Det som gjorde att utrustningen klassades som god var långt det att man senaste år satsat på snabba nätförbindelser, interaktiva tavlor och projektorer. Bra det men det oroväckande är att elevernas användning är mycket liten. Den utrustning som just räknades upp används ju till stor del av läraren. Bra så men en del saknas. Om 31% av eleverna i grundskolan säger att de inte alls kommit åt att använda en dator i skolan under det senaste året (34% i gymnasiet) har vi nog en del arbete kvar i de finska skolorna.
Den stora utmaningen är ju att förnya själva undervisningen och göra den tidsenlig. Inte att "skaffa modernare varianter av krittavlan" och fortsätta som förr. Om jag får överdriva lätt...
Verkar enligt undersökningen som  finländska elever har minst tilltro till nyttan av användning av IT i undervisningen men störst tilltro till egen förmåga att använda IT. Dessutom är de de flitigaste användarna utanför skolan . Låter inte riktigt rätt. Om man låter nöjesanvändningen bli standard kommer vi i framtiden att ha en allmänbildning med stora luckor i sig.

Wolfram MathWorld

WolframAlpha har ju funnits länge men nu hittade jag Wolfram MathWorld. Tufftmennu hinner jag inte leka med den. Överlämnar åt nån med bättre mattekunskaper.

Win8 på en vecka

Har nu använt Windows 8 en vecka och detta är min åsikt så här långt. Använder en Asus Ultrabook, Intel i5, 4 mb ram, touchscreen. Efter första dagen var jag beredd att idiotförklara den som kommit på hela idéen. Hittade ingenting. Idag är jag lite mer positivt inställd om än inte helt övertygad.  Sätter ner några tankar i punktform. Mer eller mindre lösryckt.

• Lätt att ta ibruk. Några minuter efter första start var datorn igång.
• Vid ibruktagande mer eller mindre kräver den att man har eller skapar ett Windows livekonto. Man kan även ha ett lokalt konto men har inte provat detta.
• En inte helt ny Brother-skrivare (nätverk) hittade den utan problem och laddade snällt ner drivrutinerna från Windows-update.
• När datorn uppdateras kräver den att man startar om den. Räcker inte som tidigare att man stänger av och startar nästa gång man ska ha den. Bra på så sätt att man slipper tvingade omstarter då det verkar komma uppdateringar ofta. Efter 48 timmar startar den om automatiskt.
• Snabb uppstart. 5-10 sekunder så är den klar för användning.
• Lite tycker jag att man ändrat för ändrandets skull. Efter lite googlande hittade jag nog allt man behöver men t.ex. avsaknad av startknapp gör en lite konfunderad. Tips till nybörjare. Peka med musen uppe i högra hörnet. Där hittar du allt du tidigare sökt under start.
• En VPN tunnel öppnas med inbyggda verktyg utan problem.
• Nu talar man inte om program utan appar. Finns en del i Store men program kan förstås laddas ner på vanligt sätt också. Användarvänligheten är låg i Store. T.ex. det att man gömt sökfunktionen gör att det till en början ser ut som om man bara kan ta de appar som föreslås. Tips: Windowsknappen + q öppnar sökrutan.
• Favoriserar win-program.Kan t.ex. inte öppna en fil med Firefox genom att högerklicka på den och välja öppna med. Då gäller IE. Kunde inte heller ta ibruk mitt Skypekonto utan att knyta det till Windows Live.
• Touchscreen på en bärbar är ganska meningslöst. Klottig skärm av fingervtryck. Ända praktiska nyttan är vid presentationer då man kan klicka på skärmen för att hoppa till nästa bild.

Slutvitsord så här långt. OK. Vare sig bättre eller sämre än tidigare versioner i min användning. Förnyelsen kommersäkert mer till sin rätt på en platta.

Fjärde sista föreläsningen

Höll idag en av mina sista föräldradiskussioner om unga och nätanvändning. Roligt som vanligt och ganska bra med folk så inte av den orsaken jag sluter med dem. Däremot tror jag att jag efter byte av jobb till en del kommer att förlora kontakten med den verklighet jag föreläser om när jag inte längre har daglig kontakt med elever. Tycker det finns alldeles tillräckligt med folk som pratar om hur saker varit som om det fortfarande var så.

Studentskrivningar

Idag skriver både HBL och HS om det förändrade studentprovet. Bra saker men själva provet oroar mig. Eller snarast formuleringen: "År 2016 börjar vi med de mindre ämnena. Då kan gymnasierna fortfarande få pappersversionen av provet. Den kan användas om det blir problem med tekniken."
Det betyder ju att man ska kunna skriva provet med papper och penna lika bra som med dator. Då kan man ju i provet inte utnyttja de fördelar som dator och nätanslutning ger. Hoppas man inte gör det för skolvärlden klassiska misstaget att kompromissa bort all förnyelse. Det går att bygga teknik som fungerar. Är inte den delen åtgärdad kan man inte sätta igång.  Ska vi ha en analog likvärdig back-up blir det ingen förnyelse.
Hoppas detta bara är en olycklig formulering. Vi behöver inte en "skrivmaskinsexamen". Att göra nån form av stegvis övergång slutar vanligtvis med en halvmesyr det också. Låt oss hoppas att de vågar skapa nåt nytt och tidsenligt.

Facebookanvändare i Finland

Harto Pönkä har gjort en intressant beräkning (FI) över det verkliga antalet användare av Facebook. Verklig i bemärkelsen att försöka räkna bort personer med flera konton och personer som ljuger om sin ålder. Som Harto påpekar finns det enligt F:s statistik fler användare i vissa åldersgrupper än det finns finländare i den åldern. Svenska Yle har gjort en snygg grafik baserad på hans beräkningar.

CC By-Sa  Harto Pönkä

CC By-Sa  Harto Pönkä

Penningborg

Penningborg är gjord av Danske Bank och tanken är att hjälpa barn och unga att lära sig hantera pengar. (Tack för tipset Kalle). Efter en enkel registrering kommer man igång. Klart och tydligt även om det ger ett rätt barnsligt intryck. Lär dock fungera bra med äldre elever också. Här är en sak som alltid är viktig att komma ihåg. Det är ju inte vad jag tycker som är viktigt utan hur eleverna tar emot det. Detta glömmer vi ofta vare sig det gäller spel, utrustning eller annat. Vi tror oss veta vad som är bra men åtminstone jag misstar mig ofta. Att försöka med en sak som inte fungerar är inte hela världen men synd om vi inte försöker.
Mangahai som är en samling mattespel kom även med i tipset. Två intressanta sajter, Som tur var kunde jag i  min tur bidra med att dessa fungerar på iPad även om de är flashbaserade bara man använder Puffin. Otroligt bra att utbyta idéer med varandra.

Jobbbyte

Har inlett min näst sista arbetsvecka på detta jobb. Nästan sju år blev det som IT-ansvarig(lärare) men nu är det dags att gå vidare. En del har på skämt konstaterat att "Jaha, nu fick du nog". när jag berättat men det kan jag nog ärligt säga att  så är det nog inte, I sju år har jag fått jobba med ett stort antal lärare och en betydligt större antal elever i alla tänkbara åldrar tillsammans med vilka jag lärt mig otroligt mycket. Inte allt för sällan "kantapään kautta" men på vilket sätt lär man sig mer än så? :) Visst har det varit smått frustrerande ibland. Skolor och kommuner är kanske inte den lättaste miljö att få en snabb förändring till stånd i men få är de dagar då jag önskat mig nån annanstans.. Nu är det hur som helst dags att låta nån annan ta över. Om knappa två veckor flyttar jag över till att jobba med lärplattformar. En utmaning jag ser fram emot och ett jobb där jag säkert kommer att ha nytta av allt jag lärt mig under tiden på Winellska skolan och Kyrkslätt gymnasium.

MMP presentationer

Presentationerna från My Media Playground 2013 finns nu publicerade på http://www.slideshare.net/Mediakasvatusseura/

Internetin itsepuolustuskurssi

Två tips i ett

Simon Hansell har under den gångna veckan dragit en gymnasiekurs med namnet  WWW - Wara eller inte Wara på Webben som verkat intressant. Dessutom har man använt sig av webnode.se för att under kursen bygga upp en webbplats. Detta verkar vara ett användbart verktyg. Båda kan vara nåt att bekanta sig närmare med.

Ersätt funktioner med maskiner, ersätt inte människorna.

VR förkortar biljettkassors öppethållningstider  kan man läsa Yles Webb. Hänvisningen är den gamla vanliga att de flesta sköter sina ärenden på webben. Bra så,med de andra då?
Reser jag  med tåg gör jag det med e-biljett köpt på webben. Otroligt praktiskt. Egentligen för vem som helst bara man kan och vill. Hur då få med dem som känner sig osäker? I ärlighetens namn funderade jag nog flera ggr innan jag gjorde det första gången. Även om jag nog är mer "teknikvan" än de flesta.
Hur kunde vi göra detta till en vändning som alla vinner på? Som jag ser det är problemet att man ersätter människor med maskiner, inte funktioner med maskiner.
Förslag: Ta modell av Ikea.Av alla ställen, ja. Stäng biljettförsäljningsbåsen. Ingen gillar dem. Plocka ut ett antal biljettförsäljningsautomater som fungerar lika som webbshoppen på stationen. Lyft sedan ut biljettförsäljarna från sina bås och placera dem vid automaterna. Personer som då är osäker hur det fungerar, hurudan biljett de ska ha eller annat får då hjälp. Mycket mer effektivt och personligt än nuvarande "båssystem". Då har man utnyttjat tekniken till att ta bort en onödig funtion och göra den effektivare utan att för den skull ta bort de delar som varit bra.

The Scale of the Universe 2

The Scale of the Universe 2 ger dig möjligheten att börja ytterst i universum och zooma in . Förbi  människor och annat vi kan se med ögat till en storlek på 0,0000000001 yoctometers. På vägen får man mer information genom att klicka på de saker man finner intressanta. Lätt att fastna en stund här.
(Tack för tipset Jörgen)

Förslag på mediaundervisning integrerat i (språk)undervisningen

När det nu varit tal om mediaundervisning och jag råkade snava över CaptionTube tänke jag kasta ur mig ett förslag hur man kunde få in det i språkundervisningen. CaptionTube är alltså kort sagt ett verktyg för att texta Youtube-klipp.Här är alltså mitt förslag:
Gör en egen kort film och texta den. (Överraskande eller hur?). Här får man in många element. Språk, upphovsrätt, o.s.v. Dessutom ger det om man vill plats för integration över ämnesgränserna. Gör musik på musiklektionerna, skriv manus istället för en uppsats, eller recensera de färdiga filmerna istället för en bokrecension på modersmålslektionerna, skapa själva filmen på bildkonsten och översätt på engelskalektionen. Eller gör det enkelt. Filma några minuter i början på lektionen och översätt det som spontant sagts. Använder man några pekdatorer eller telefoner skapar man en film på nolltid. Vanligtvis kan eleverna med fördel utnyttja den utrustning de redan har i fickan.
På detta sätt får vi även en naturlig diskussion om t.ex. upphovsrätt och rätt och fel saker att publicera. Vad kan man använda för musik i sin film? Vad blir följderna om man gör misstag? Hur kan man själv bestämma vad andra för göra med den musik, textning och annat som skapats underprocessen? (T.ex. http://creativecommons.org/choose/?lang=sv )Vad har en upphovsman för val om man hittar sitt verk på Youtube? (t.ex. http://www.telegraph.co.uk/culture/music/music-news/9820923/Gangnam-Style-earns-5-million-from-YouTube-plays.html ). Bara så där som ett snabbt förslag. Ska väl inte vara så omöjligt att genomföra?

Som bonus slänger jag in en webbaserad "LaTexator" för t.ex. mattelärare.

Barn använder spetsteknologi mer än vuxna

Så sades det på My Media Playground igår. Idag när min dotter spelade Angry Birds på min tre år gamla telefon fick jag förklaringen...
(Ett inte helt allvarligt menat inlägg men nåt att tänka på i alla fall.)

My Media Playground, dag 2

Även denna dag var det mycket statistik. Inte heller nu försöker jag återge allt utan detta är mera mina egna reflektioner och minnesanteckningar.

Digital literacies and the myth of digital natives
PhD Reijo Kupiainen, Adjunct Professor (Media Education) Norwegian University of Science 
and Technology (NTNU), Professor (Theory of Visual Culture) Aalto University, Finland 





Svårt att mäta användning eftersom det finns många funktioner i samma apparat   Man vet att man använder den ja, men till vad?
Tydligen hänvisar "Digitala nativer "till ett uttryck som syftade på barn i slutet på 80, början på 90-talet,
Dessa anses ha en annan lärstil, kräver nya sätt att lära ur, pekar på en homogen grupp av ungdomar som talar ett eget tekniskt språk. Finns förstås inte "en generation" eftersom folk är olika.
Invånare och besökare vore kanske ett bättre uttryck. De senare använder internet men ganska passivt. De tidigare skapar profiler, avatarer och deltar aktivt.
För första gången använder ungdomar spetsteknologin mer än vuxna. men är det verkligen så att alla ungdomar använder och producerar?
9-10 åringar undersökts. (2010)
100% använder till skola, och lek i europa. (Inte i Finland.Här kommer skola först 3:a).
50% tittar på videoklipp
40 % direktmeddelanden, sociala medier, e-mail läser nyheter
35%  spelar tillsammans med andra, laddar ner musik, dela bilder eller annat material
< 20%  besöka chatrum, fildelar, skapa avatars, bloggar

Så riktigt så produktiva är nog inte alla.

Däremot borde mediaundervisning  fokusera på produktion av media inte bara på konsumtion. Barn vill visa upp vad de gjort, vuxna inte så mycket. Orkar/vill/tittar vi verkligen när de vill förevisa?
Det att man leker och skapar i ett.nåt att ta tillvara.
Kommer ungdomar att våga leka som vuxna?Viiktigt i en värld där man hela tiden måste kunna lära sig nya saker.

Commentary
Associate Professor in Media Studies Pille Pruulmann-Vengerfeldt, Institute of Journalism 
and Communication, University of Tartu, Estonia  

Presenterar sig som en riktig digital nativ. Som 15 åring  med i Multi User Dungeon. Övertalade mamman att det var bra för engelskan (låter som ett bekant argument ännu i dag.)
Hon har undersökt vad vuxna gör. Myt att använder man internet har man genast nytta av det. All har olika användarändamål. Unga behöver hjälp med att förstå dessa olika sätt. Myten att de kan i kombination med vuxna som inte "kan"/vågar kan vara problematisk. Leder till en värld där vimed fantastisk teknik producerar bara "katt-videon"?


Evaluating educational resources, projects and practices
Insafe - striving for a better internet. Coordinator, Senior advisor Janice Richardson, Insafe 
network, Belgium 

http://www.saferinternet.org/

Mycket koncentrerat på olika faror trots att man ofta påpekade att det lönar sig att stöda det kreativa och positiva. Stämmer. Alla vet att barn och inga i det stora hela föredrar skapande framför destruktivitet. Låter bara lite konstigt då man använder frihet och förbud i samma mening.
Intressant att man kommit till att föräldrar vill ha materialet i tryckt format. Hur kan man ta till sig och bedöma material o "online" i "off-lineformat". Eller följer man bara bokstavligen det som står där?

Impact assessment – basics steps and examples . Project manager Gudberg Jonsson, Insafe 
network Iceland

Verkar som det är viktigt för finansiärerna av dessa projekt att få bevis för att de har önskad effekt. Kan vara problematiskt om beställaren därför påverkar innehållet. Nu är 75 % av finansieringen från EU och resten från regeringen. Kunde varit mer betryggande om man inte vetat hurudan arme av lobbare t.ex."upphovsrättsmaffian"  har som påverkar EU och att isländska regeringen försöker blockera halva internet för att komma åt porr .
De hade haft problem med ett material från upphovsrättsorganisationen. Det hade inte haft ett begripligt format. Därför rekommenderade de att inte ta in sånt material även om det är gratis. Jag håller med men anser att man inte överhuvudtaget ska låta en sida av en sak föra egen talan i sånt här material. Allt material bör visa en neutral helhet.
Kanske dessa faktorer i kombination med kravet på mätbarhet försämrar ett annars bra projekt?

Media education in Finnish public libraries: mapping the field and building sustained 
practice. Researcher, Project planner Mika Mustikkamäki, Finnish Library Association, 
Finland 
Mera undersökningar och statistik. Frågar vi för mycket och gör för lite? Vi vet att 16 % av biblioteken har en samarbetsplan med skolor. Dock vet ingen vad det innebär i praktiken. Vad gör de? Vet vi ens vad vi menar med "Mediafostran"?

Mediaeducation.fi - a window to the recources and innovations in Finnish media 
education. Coordinator Anniina Lundvall, Finnish Society on Media Education, Finland 

http://sv.mediakasvatus.fi/node/5567


A child's growth in the mediated world
Part of the picture - media education in early childhood education.  Senior advisor Saara 
Pääjärvi, Finnish Centre for Media Education and Audiovisual Media, Finland 


Bra poäng att saker som inte är kopplade till den dagliga verksamheten inte blir av. Då är det ju bara "en av dessa saker som är inne nu".
Skolning blir bara för de redan frälsta om det sker på individbasis. Alla lärare behöver kunskap eftersom alla elever lever i en media värld Mediaskolning är inte en serie lektioner. Det är att uppfostra ett barn til en meidiakunnig vuxen. Speciellt med förskolor och dagisar att man möter föräldrar varje dag. Ger en stor fördel i samarbetet jämfört med senare år i skolan.
Man kan inte säga åt föräldrar vad de ska göra och hur de ska vara föräldrar. Då låser bara sig situationen.
Eftersom det är så stort ämne, hitta ditt eget sätt. Om alla gör lite blir det en helhet, Finns ingen  one-size-fits-all-lösing.
Viktigt att kombinera skolningar och "workbased learning". Ingen lär sig detta på en eller ens några skolningar. Bör var en löpande process.
Intressant fråga till sist: Vad och hur mycket behöver varje utbildare? Det är ju inte det enda de har att göra.

Media education in early childhood education - Current situation and developmental 
issues in the City of Espoo. Early education specialist Varpu Ojala, City of Espoo, Finland


Vad om dagisarna hade utrustning?
Nu har de skaffat Opit, Lite interaktiva tavlor, datorer och pekdatorer. I princip är alla positivt inställd men använder bara färdigt material ännu, Inte färdiga att producera eget. Inte heller riktigt klart vad de i praktiken gjort och hur de använt tekniken  men utredning på gång.

Media education in formal education. Executive Director Minna Riikka Järvinen, The Centre 
for School Clubs, Finland 

Media education in formal education from Minna Riikka Järvinen

Alla presentationer borde så småningom finnas på webben.

My Media Playground, dag 1

Hat tillbringar dagen på My Media Playground 2013. Presentationer kommer så småningom upp på mediaeducation.fi så försöker inte återge dem i sin helhet utan detta är bara några tankar och reflektioner. Önskvärt vore att presentationerna skulle finnas tillgängliga före  framträdandet. Skulle minska antalet kamerablixtar ordentligt tror jag.
Först upp var delen:

Play, creativity and digital cultures
Professor of Education, PhD Jackie Marsh, University of Sheffield, UK

Inte direkt nåt nytt men en del poänger. Har aldrig tänkt på att det att eftersom det i de flesta spel finns möjlighet att spela gratis på en grundläggande nivå men även möjlighet att köpa saker så sätter det barn med olika ekonomisk bakgrund i olika situationer. Vem har råd med finare jacka på sin avatar? Visserligen kan man vanligtvis spela sig fram till samma nivå. Kanske nåt att tänka på då vi får för oss att begränsa speltiden för våra barn. Inget nytt fenomen alltså men den analoga lekparken har nu fått en förlängning i P2P-nätverken. Intressant var även att det tydligen inte spelar nån större roll för den analoga leken om man deltar i on-line delen eller inte. Även om barn ofta hämtr inspiration för sina lekar från tv eller spel så är de duktiga på att förmedla och berättar helt enkelt för den som inte vet vad det går ut på. Däremot är man negativt inställd till att ta med den som beter sig illa i lekparken i on-line spelen.
På samma sätt är det som ibland kallas "appgapp" inget nytt fenomen. De som har råd med bättre utrustning har en fördel. Överlag har undervisningen en del utmaningar och möjligheter. Eleverna lär ju sig inte allt på egen hand. Marsh såg "påklädbara" apparater som en möjlighet. T.ex. Google gogles. Överlag en större integration mellan on- och offlinevärlden.

Ett par intressanta adresser kom fram. www.digitalfutures.org/ och www.bl.uk/

Postdoctoral Researcher Marjaana Kangas, University of Helsinki, Finland kommenterade och lyfte fran just detta med formellt och informellt lärande och att det som tidigare var individuellt lärande nu går mot ett mer socialt sammarbetsinriktat lärande. För att detta ska fungera är det viktigt att läraren förstår hur de unga fungerar och tänker.

Nästa punkt var
Funny videos, angry birds and super models - Recent results on children's media
use in the Nordic countries
Supermodels and G.I. Joes go digital. Gender differences in children’s media use according
to the Children’s Media Barometer  -studies. Researcher, PhD Annikka Suoninen, University
of Jyväskylä, Finland

Visade att det finns en skillnad i vilken ålder pojkar och flickor börjar använda internet. Denna försvinner i skolåldern men användningen skiljer sig även efter det. Eftersom det även visade sig att användningen i unga år sker tillsammans med föräldrar så drar jag slutsatsen att föräldrarnas inflytande är orsaken till detta. AMn behandlar tydligen pojkar och flickor olika även på detta område.

Children's Media Barometer

Parental Questionnaire 2012. Director, PhD Leo Pekkala, Finnish Centre for Media Education
and Audiovisual Media, Finland
Kids & media - current trends in Swedish children's media use. Research officer Ulf Dalquist,
Swedish Media Council, Sweden Children and Youth - Experienced Users at Risk? Findings from a new study on Children's

93% av de vuxna svarande i den undersökningen var kvinnor/mammor. Talande är att mindre än hälften av femteklassister trodde att deras föräldrar var intresserade av deras mediekonsumtion medan betydligt fler föräldrar sade sig vara det. Visar att man inte riktigt når varandra alla gånger. Föräldrarna ansåg sig till stor del ha tillräckliga kunskaper som de fått på nätet, i tidningar och så använder de sunt förnuft. Här tror jag problemet ligger. Sunt förnuft är bra i många fall men kan leda till att man tolkar information så som man "vet" att det är. Många gånger utan att ha insett att världen inte ser ut så idag som den gjorde då vi lade till med dessa åsikter.

Media Use and Experiences in Norway. Are the high competent children also experiencing
real threats online. Senior advisor Stian Lindbøl, Medietilsynet, Norway

Mycket statistik. Precis som i de tidigare. Ok. Nu vet vi att barn använder Internet och har telefoner. Ska vi nu börja fundera på vad det betyder i verkligheten och vilka möjligheter det ger.Inte bara tänka på begränsningar, orättvisor och faror.


Efter lunch valde jag gruppen
Families and media. Chair: PhD, Senior planning officer of media education Satu
Valkonen, Mannerheim League for Child Welfare, Finland

Uppfriskande att man här berättade hur man gjort undersökningen. Bra att veta att intervjuerna med sexåringar var gjorda 2003. Tänkvärt att samma ålders barn inte har samma medievanor och därför inte kan behandlas som en enhetlig grupp. Gäller säkert alla andra också.
I dessa intervjuer kom det fram att 80% av barnen blivit rädda av vad de sett på tv. 40% av föräldrarna sade  att deras barn aldrig sett nåt som skrämt dem. Lite som med det sunda förnuftet tidigaer. Ibland har man rätt, ibland är man ute och cyklar.

Instilling News Consumption at Home. PhD, Dr. Michal Alon-Tirosh, The Max Stern Yezreel 
Valley College (YVC), and Tel-Aviv University, Israel

Barn och nyheter. Intressant med en synvinkel från en vardag som skiljer sig från vår. Hur dra gränsen. Man vill att barn ska veta vad som händer men inte se skrämmande saker i nyheterna.

Adults on the playground: shaperons, playmates or drama directors? PhD, research fellow 
Kadri Ugur, Institute of Journalism and Communication, University of Tartu, Estonia
 A role of the family in the media education of the preschool children in Poland: a case 
study of Lodz. Ph.D., lecturer Agata Walczak-Niewiadomska, Chair of Library and Information 
Science at University of Lodz, Poland & Ph.D. candidate Ewelina Makowska, University of 
Lodz, Poland

Började med ett bra exempel på hur tider förändras. Om du för trettio år sedan börjat alla telefonsamtal med "Var är du?" hade nog nån sytt in dig i ett madrasserat rum ganska snart.
Bra poäng att ungdomar lär sig snabbare än vuxna som är mer oroliga och försiktiga. Barns säkerhet är en politiskt het sak som gör att de råd som ges inte alltid baserar sig på fakta. (Sunda förnuftet spökar igen?) Ungdomar använder som bekant internet som en lekplats för rollspel. Testar vilka reaktioner olika beteenden ger. Även sexuella roller testas. Ungdomar hänger ganska bra med och förstår koderna och spelets regler medan vuxna kanske missförstår och tar det allt för bokstavligt. KLAn leda till "Det var ju bara skoj-situationer".
Vuxnas roll på internet kom på tal. Ska man vara ett "förkläde" och övervaka barnet och ingripa då man anser beteendet olämpligt? En "drama director" som försöker försöker styra förloppet enligt vad man anser vara barnets intresse? En lekkamrat som deltar på samma villkor. Man är bara lite större? (Denna person upplevs som ganska creapy av ungdomar.) Föräldrars svårighet att veta hur man ska vara ger en osäkerhet, Detta i kombination att man inte behärskar mediet lika bra gör i värsta fall att man inte agerar alls vilket kan ge barnet en känsla av att bli övergiven.En vuxen som inte vet hur den ska vara låter i värsta fall bli att ens prata om saken.

Några bar exempel på icke dömande diskussionsöppnare. Fundera på skillnaden i dessa meningar:

Det är ju trots allt frågan om vanligt föräldraskap. Livet har bara fått en uppdaterad förpackning.
Hur uppfostra vi  barn som kan klara sig på den nya lekplatsen. Barn vill inte ha bort föräldrar från lekplatsen utan vill att de förstår.

Till sist en studie från polen
A role of the family in the media education of the preschool children in Poland: a case 
study of Lodz. Ph.D., lecturer Agata Walczak-Niewiadomska, Chair of Library and Information 
Science at University of Lodz, Poland & Ph.D. candidate Ewelina Makowska, University of 
Lodz, Poland

Samma utmaningar tycks möta föräldrar, vuxna och barn i olika delar av världen. Bara liet olika omständigheter gör att detaljerna varierar,
www.necio.pl för den som kan polska

Näthat

Förra veckan inföll det som tidigare kallades informationssäkerhetsdagen och nu går under namnet Mediataitoviikko. Eftersom skolan då hade friluftsdag och annat program kompenserade jag med en liten morgonsamling idag med temat Näthat. Tycker föresten att man kunde ta bort prefixet nät- från benämningar. Hat är hat. Temat har ju dock varit på tapeten senaste tiden bl.a. efter Uppdrag gransknings inslag. När man håller ett tio minuters anförande om en komplicerad grej får man lite förenkla. På gott och ont. Det som jag funderat över är att många av de personer som reagerat på/mot detta själva sitter och sprider nidbilder på en gammal sjuklig avgående man. Hur kommer det sig att det är ok? Visar hur svårt det är att avgöra emellanåt. Vad får man skoja om? Vad får man protestera mot? Var går gränsen?
Skulle, förenklat som sagt, säga att gränsen borde gå vid personangrepp. Man får kritisera en organisation. Man får både kritisera och ta avstånd från en persons idéer  Däremot är alla former av personangrepp att gå för långt. Att säga "Du är ful" är inte på något sätt en diskussion. När man får för sig att häva ur sig nåt sånt vet man att man håller på att gå över gränsen. Får du såna kommentarer så vet du ochså att det inte är nån idé att svara. Den personen är inte intresserad av att diskutera utan vill bara provocera. Fall inte för det tricket, Och ja, jag tycker nidbilderna på påven är över gränsen. Att kritisera en person för att man har avvikande åsikt om den katolska kyrkan som organisation är föga produktivt utan bara en variant av "du-är-ful-argumentation".

Öppet IT-brev

Har i mitt jobb märkt att det är svårt att kommunicera med IT-avdelningar. Nu tänker jag på den varianten där en avdelning, inköpt eller egen, försöker sköta om en hel stad eller kommun med skolorna som en del. Största problemet är att vi inte förstår varandra. Därför tänkte jag nu konkretisera med några exempel.

För det första måste vi skilja på att lära sig teknik och att lära sig med hjälp av teknik. I det första är tekniken självändamål medan den i det senare fallet helst inte ska synas alls. Även för mig blir detta en balansgång eftersom jag vill att våra elever ska lära sig använda olika system men det får inte komma i vägen för den riktiga undervisningen.

Exempel från vår datasal:

Sånt här borde alla förstå att inte gör nån nytta. En inloggningsruta som saknas med bara en lösning. Starta om.

Att inte kunna ha skrivaren i utrymmet som standardskrivare utan bara en lång lista på alla skrivare i  huset är på gränsen. Att den som standard väljer en xps-skrivare ger detta resultat.  Ingen annan användare kan stänga denna ruta.

Säkert kan det vara bra att öppna samma filer två ggr i nåt sammanhang. För oss blir det bara knepigt.

En skrivarkö som stockar sig p.g.a att utskrifterna kommer som "Letter" istället för A4.

Det att filhanteringen är så komplicerad, och mappar har olika innehåll  beroende på vilken väg man når dem,, att jag som relativt van användare alltid sparar på skrivbordet är inte så bra. Visst ska man lära sig filhantering men måtta med allt.

Bra att lära sig lösenord men gissa hur bra en svenskspråkig sjuåring klarar dessa instruktionen.

Nu ska jag inte tråka ut er med alla exempel. Min poäng är att när man blir tvungen att använda tiden till att lära ut ett system istället för innehåll blir lektionens 45 minuter nog korta. Även om inget av dessa problem i sig är oöverkomliga och man kan lära sig att komma runt dem måste man se det som helhet. Detta är svårt att få IT-avdelningarna att förstå. Vår uppgift i skolan är möjligtvis att föreslå förbättringar. Inte få ett system och sedan bråka om varje sak som kräver åtgärd. Som systemet är nu ska vi testa systemet och försöka övertyga folk varför det inte kan se ut så här. Lyckas vi ordnas det tillfälligt men i nästa uppdatering återuppstår problemet. Frustrerande. Ska i nåt framtida inlägg skriva om hur det är när man faktiskt försöker göra nåt. Detta var ju bara "kringliggande" problem.

Vad oroar egentligen barn på internet?

Realism och riktiga människor verkar föga överraskande vara svaret. Videoklipp, speciellt YouTube nämns , på riktiga situationer där människor eller djur skadas eller lider verkar fortfarande vara det som oroar barn och unga mest. Antar att det att just YouTube nämnshänger ihop med dess popularitet. Det att spridningen bland kompis gäng är stor gör inte saken bätter. Många kan känna sig pressade eller luras att se saker de egentligen helst inte vill se.
Även problematiken med oönskade kontakter på sociala medier tas upp. Speciellt av lite äldre flickor som drabbas av oönskade kontaktförsök.

Umeå universitets pressmeddelande
Hela raporten ”In their own words: What really bothers children online?” (pdf)

Efter Bett

Sitter på flyget hem så detta kommer att publiceras efter landning. Avsaknad av nät är en av de saker jag reagerat över. Tänk att det fortfarande finns konferrensutrymmen utan öppet nät. Betalade t.o.m. ett pund för 10 minuter internet på Heathrow men det var så långsamt att jag bara hann logga in på Twitter sen var det slut. Dags att se över möjligheten att till rimligt pris använda sin mobila nätuppkoppling inom hela europa.
Mässan känns i år som en besvikelse. Fanns inget riktigt nytt. Kan det vara så att tekniken helt enkelt är så långt före våra skolor att det blir meningslöst? Att vi redan har mycket mer än vi använder? Mycket handlande om administration och ibruktagande. Bra men eftersom vi inte har pekdatorer behöver vi inte heller nåt system för deras upprätthållande. Förstår vi oss inte på att använda Googles tjänster behöver vi inte Gapps. Visst fanns det bra saker som den interaktiva projektorn. På det sättet kunde vi bli av med tavlan på våra interaktiva tavlor. Den delen som snabbast blir föråldrat och kostar mest (?). Detta har dock en mer teknisk betydelse än att den förändrar användningen.
Eller har man bara hållit på för länge och blivit cynisk då reaktionen är "Sett det, gjort det men snygg låda"? Eller är det att jag redan har så mycket av denna information tillgänglig hela tiden och för en dialog regelbundet på sociala medier att det inte finns behov att glyga världeb runt för att ta det på nytt? Virtuell Bettmässa vore en intressant tanke,

P.S Turbulens och Swype är en utmanande kombination.